Undervisar och forskar inom medicinsk rätt. Särskild utredare om läkemedelsstatistik (Socialdep.). Expert i 2018 års donationsutredning. Tidigare ledamot i Svenska Läkaresällskapets Etikdelegation.
Bakgrund
Jur.kand. 2003, Jur.dr. 2012.
Undervisning
Min undervisning rör sig huvudsakligen inom området medicinsk rätt, men även inom områden som allmän förvaltningsrätt, socialrätt och familjerätt. Jag är kursansvarig för fördjupningskursen "Medicinsk rätt" inom juristprogrammet. Jag undervisar i medicinsk rätt bland annat på termin 4 juristprogrammet, termin 5 läkarprogrammet, termin 3 psykologprogrammet och psykoterapeautprogrammet. Jag är handledare till juriststudenter när de skriver uppsatser under termin 9. Jag anlitas även som föreläsare vid vidareutbildning av yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt läkare.
Forskning
Mitt forskningsområde är medicinsk rätt. Medicinsk rätt är ett relativt ungt forskningsämne inom rättsvetenskapen. Ämnet utmärks bland annat av att hälso- och sjukvården och den biomedicinska forskningen problematiseras utifrån juridiska frågeställningar. Medicinsk rätt utmärks även av att ämnet har en koppling till etiken, till exempel finns ett starkt samband mellan de rättsliga reglerna om sekretess och tystnadsplikt och de etiska reglerna som föreskriver att läkare m.fl. ska iaktta tystlåtenhet.
År 2012 disputerade jag på avhandlingen "Sekretess och tystnadsplikt i offentlig och privat hälso- och sjukvård – ett skydd för patientens personliga integritet". I avhandlingen diskuteras bland annat vikten av att patienten känner förtroende för hälso- och sjukvården och för att de uppgifter som hon lämnar om sig själv kommer att hemlighållas. I avhandlingen behandlas dels reglerna om sekretess inom offentlig hälso- och sjukvård, dels reglerna om tystnadsplikt inom privat hälso- och sjukvård. Frågor som diskuteras rör bland annat förutsättningarna för att få lämna ut integritetskänsliga patientuppgifter till offentliga vårdgivare, polisen, socialnämnden, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och andra myndigheter. Även förutsättningarna för utlämnande av patientuppgifter till enskilda, exempelvis privata vårdgivare, försäkringsbolag, arbetsgivare och närstående, diskuteras. Särskilt uppmärksammas barnets integritetsskydd gentemot sin vårdnadshavare. Genomgående analyseras skillnaderna mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. Analysen visar bland annat att lagstiftarens intentioner att integritetsskyddet ska vara starkt, samt vara lika mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård, inte syns i regelverket.
Expertuppdrag och övrig samverkan