Jag är lektor och forskare i museologi, humaniora vid Umeå universitet. Jag är även docent i museologi.
Jag är delaktig i två forskningsprojekt: Dels är jag medverkande inom ett RJ-finansierat projekt som ska beforska Umeå-pastorn från sent 1700-tal, Pehr Stenberg, och dennes omfattande levnadsteckning. Projektet kommer för min del att pågå mellan 2019-23. Forskningsledare här är Alf Arvidsson, etnologi. Min insats i detta projekt kommer att ha en tvärvetenskaplig profil, med bäring mot idéhistoria och kulturarvsvetenskap. Initialt avser jag kartlägga personstudiens potentiella syften i relation till en mer allmän forskningskontext. En senare ingång gentemot materialet kan komma bli en studie om hur modernitet kan ge indirekta avtryck i svensk periferi, sent 1700-tal, utifrån Stenbergs levnadsteckning. Ett annat spår kan komma riktas mot ’material studies’ i att jag då kartlägger Stenbergs relation till platser, miljöer, fysiska ting och egen kroppslighet. I denna kartläggning avser jag då, liksom övriga deltagare i projektet, att tillämpa emtionsforskning som teoretisk bearbetning av materialet. En ytterligare tentativ målsättning för min del i projektet är att finna nya vägar för museirelaterad representation av plats- och personhistoria.
Mitt andra, Formas-finansierade, projektdeltagande är riktat mot frågor om hållbar turism inom Arktis. Forskningsledare här är Dieter Muller, kulturgeografi. Projektet startar för min del VT 2019 och sträcker sig till utgången av 2023. Min insats kommer att riktas mot turism som fokuserar på samisk verksamhet och kulturarv. Här kommer min första ingång att bli en kartläggning utifrån temat offentlig svensk minnesvårds (ambivalenta) relation till kulturturism generellt; detta för att belysa turismens förbisedda betydelser för etableringen av nutida kulturmiljövård och värderelationer som kopplar till begreppet kulturarv. Till detta kommer även efterhand studier om den offentliga minnesvårdens lika ambivalenta relation till det samiska kulturarvet, som omväxlande har inkluderats eller exkluderats från en i grunden konstruerad föreställning om ett homogent svenskt kulturarv. Detta kommer att fungera som bakgrund och som raster på dagens situation av arktisk kulturarvsturism, där – å ena sidan – upplevelser av ’det samiska’ reproducerar och sannolikt förstärker stereotypa uppfattningar om etnisk särart och exklusivitet. Å andra sidan är min hypotes att denna turism även komodifierar (förändrar) det samiska kulturarvet i kraft av att den också bärs upp inifrån, av samiska representanter. En ytterligare aspekt till denna art av turism tar avstamp från ett mer abstrakts samhällsplan, mot återkomsten av en underliggande civilisationskritik med bäring mot ”gröna vågen” och uppfattningar om ekologisk hållbarhet. Min tanke här är att museer, kulturmiljövård och kulturarvsturism är konsekvenser av modernismens skarpa demarkationslinje mellan ”det förflutna” och vår samtid. Denna kritiska relation är dock komplex. Robinson Cruises ”Fredag” var, då som nu, en nödvändig motpol för att skildra (och kritisera) civilisation. Skillnaden idag är emellertid den att vi inte längre är säkra på vem av dessa två som har huvudrollen i dramat.
Som tidigare disputerad inom idéhistoriker är jag sedan 2006 docent i ämnet museologi, med anledning av den forskning jag har bedrivit om kulturminnesvårdens framväxt i Sverige under 1900-talet. Jag har varit anställd som lektor för museologiämnet vid Umeå universitet sedan 2004 och har i den tjänsten haft olika uppdrag, som: programföreståndare, biträdande prefekt, studierektor för institutionens forskarutbildning, programansvarig för vårt gemensamma masterprogram, och givetvis som ordinarie lärare vid museologiutbildningen.
Min forskning strålar samman kring det övergripande ämnet: svensk minnesvård under 1900-talet. Eftersom ämnet i sig är gigantiskt har det varit nödvändigt att välja olika infallsvinklar, kronlogier, undersökningsområden, i takt med att mina kunskaper om fältet har vuxit. Det övergripande målet har varit, och är fortfarande, att nå en bättre förståelse för orsaker och bevekelsegrunder bakom faktumet att museer, forskning och minnesvård har vuxit fram parallellt med det industrialiserade samhället under de senaste 200 åren. Spännande teman under 2000-talet rör kulturarvssektorns kommersialisering och politisering, med teman som turism och entreprenörskap; museernas samhällsroll; kulturarvsretorikens nya arenor.
Från 2023 är jag med i Riksantikvarieämbetets forskningsråd.
Richard Pettersson, docent i museologi, är medförfattare till en bok som kartlägger museisektorn.