Universitetslektor och docent i matematik vid institutionen för matematik och matematisk statistik. Tillhör forskargruppen för diskret matematik.
Min forskning rör sig i gränslandet mellan diskret matematik och teoretisk fysik. Den så kallade Ising-modellen, en enkel spinnmodell för magnetisering, har varit ämnet för de flesta av mina publikationer, i olika dimensioner och på olika underliggande grafer. Frågeställningarna handlar då om den fasövergång som modellen försöker fånga, tex genom uppskattningar av den kritiska punkten och tillhörande kritiska exponenter. Även varianter som spinnglas, med slumpinteraktion mellan spinnen, har lett till flera artiklar. Dessa modeller har heltalsspinn (tex +1, -1), men på senare tid har jag börjat nysta i en mer generell modell med reella spinn, den så kallade phi-4 modellen. Jag har även skrivit arbeten om Fortuin-Kasteleyns random cluster modell, som kanske är mer hemmahörande inom
kombinatorik men intressant även för fysiker, då om fenomenet damage spreading. Jag är också intresserad av enumerationsproblem inom kombinatorik, tex beräkningar av matrispermanenter, som på senare tid har blivit intressant för forskning om kvantdatorer genom kopplingen till så kallad bosonsampling.
De senaste åren har jag främst undervisat på kurserna Kontinuerlig Optimering och Heltalsprogrammering för studenterna på Industriell ekonomi-programmet, samt en kurs i Diskret Matematik för systemvetare.