Jag har en medicinsk doktorsexamen i idrottsmedicin. Jag arbetar inom undervisning som lärare/handledare och inom forskning intresserar jag mig för området kvinnor, hormoner och träning.
Inom undervisning handleder jag bland annat magister- och masteruppsatser som handlar om mens och träning bland elitspelare inom damfotboll och innebandy, samt om uthållighet påverkas under menscykeln hos elitmotionärer. Masteruppsatsen ”Menstruationscykelns påverkan på uthållighetskapacitet hos konditionstränande kvinnor” är ett samarbete med UiT i Tromsö. Den senaste magisteruppsatsen handlade om ”Upplevda effekter av menstruationscykeln för anpassning av träning - en enkätstudie på kvinnliga elitspelare i innebandy". Jag handleder även en forskaraspirant som medverkar inom en studie om mensstyrd uthållighetsträning.
Min forskning handlar om hur träning för kvinnor ska kunna optimeras inom motions- som elitidrott, se avhandlingen “Training and hormones in physically active women with and without oral contraceptives”.
Ambitionen med forskningen är att öka kunskapen om hur kvinnor ska kunna optimera sin träning utan att riskera kvinnospecifika hälsorisker eller idrottsskador för en hälsosam prestationsutveckling. Hur kvinnors menstruationscykel kan påverka träning är till stor del ett outforskat forskningsområde.
Eftersom idrottsforskning ofta görs på manliga deltagare och det manliga könshormonet testosteron, finns idag inte mycket vetenskaplig kunskap om hur kvinnor ska träna efter sin hormoncykel med de kvinnliga könshormonerna. Jag vill därför medverka till att kunskaper inom fysiologi och anatomi som är specifik för kvinnor, nyttjas för att kunna optimera träningseffekterna och maximera prestationen samt minimera skaderisken.
I min avhandling studerades effekter av menscykeln på styrketräning samt om den periodiserade styrketräningen medförde några negativa hälsokonsekvenser. Även basvärden för stresshormonet kortisol och hormonet oxytocin studerades för att undersöka om dessa hormoner skulle kunna användas som markörer för eventuella negativa besvär av träning.
Studien visade att det är fördelaktigt att koncentrera styrketräning under de två första veckorna av menstruations-/p-pillercykeln (trifasiska p-piller) för att få en bättre effekt på muskelstyrka, muskelkraft och muskelmassa, vid periodisering av träningen. Inga kvinnospecifika hälsorisker identifierades. När det gäller kortisol och oxytocin kunde vi inte påvisa att dessa hormoner kan medverka till att tydligt visa på en risk för negativa effekter av träning/överträning.
Pågående forskning handlar om mensstyrd konditionsträning där vi vill prova ett nytt sätt att optimera konditionsträning för kvinnor. Forskningsstudien pågår under 2019-2020 och sker i samarbete med professor Karin Larsén vid Institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap (Klin Fys) och professor Carl-Johan Boraxbekk vid Institutionen för strålningsvetenskaper.
Kan kartlagd mens ge OS-guld? Intervju i P1, 9 december 2019, 22.15 minuter in i programmet.
Kvinnor får variation av volym, intensitet och vila naturligt med menscykeln.
Det brister i kunskap om hur träning kan anpassas efter var idrottande kvinnor är i menstruationscykeln.