Linda Widar

Forskningsfokus

Linda är utbildad folkhälsovetare och disputerad forskare i arbetshälsovetenskap. I sitt avhandlingsarbete undersökte Linda de biologiska, psykologiska och sociala aspekterna av arbetsrelaterat välbefinnande, och chefers ledarskap i samband med distansarbete på universitet och högskolor.

I sitt uppdrag som forskare på Umeå universitet har Linda med kollegor prövat och utvärderat Arbetsplatsdialogen för arbetsgivare (AD-A), ett arbetsplatsbaserat metodstöd vars syfte är att främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukskrivning i arbetet genom att stödja arbetsgivares systematiska arbetsmiljöarbete. AD-A förser arbetsgivare med kunskap och konkreta strategier som underlättar upptäckt av ohälsa, stärker dialogen mellan chef och medarbetare, vägleder anpassningar av arbetet samt stödjer återgång i arbetet efter sjukskrivning. Pågående studier av AD-A, i små och stora företag, visar att metoden upplevs som ett värdefullt stöd i chefers arbetsmiljöarbete som även kan bidra till ledarskapsutveckling. Arbetsmiljöverket har rekommenderat arbetsgivare att använda AD-A för arbetsanpassning och tillsynsaktiviteter. Forskargruppen har digitaliserat AD-A metoden och publicerat materialet online på Prevent.se där det är fritt tillgängligt för alla. Utöver sitt arbete med AD-A medverkar Linda i forskningsprojektet Aktikon där hon undersöker behoven och förutsättningarna för att anpassa arbetet efter medarbetares funktionsvariationer i samband med hybridarbete och flexibla kontorslösningar. 

Betydelsen av en god arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetet utgör en betydande del av människors liv och har en stor inverkan på människors livskvalitet, både i termer av hälsa och ekonomi. En arbetsplats där arbetstagares kompetens tillvaratas, inflytande och delaktighet i arbetet främjas, arbetskrav och resurser balanseras och ett stödjande ledarskap praktiseras ger förutsättningar för en produktiv och hälsosam arbetsmiljö och ett friskt och långt arbetsliv. Detta är i sin tur gynnsamt för verksamheters konkurrenskraft och kompetensförsörjning liksom för samhällets generella välfärd.

Systematiskt arbetsmiljöarbete är en viktig strategi för att främja hälsa och förebygga ohälsa i arbetslivet. Arbetsgivare har det yttersta och övergripande ansvaret över verksamheters arbetsmiljö medan chefer vanligen delegeras det dagliga praktiska ansvaret över tillsyn och uppföljning av anställdas arbetsmiljö. Att chefer har kunskap och engagemang i frågor som rör arbetsmiljö, säkerhet och anställdas hälsa är en förutsättning för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete. Men enligt forskning är det vanligt att chefer saknar tillräckliga resurser (t.ex. utbildning, arbetsgivarens stöd och strategier) för att bedriva ett funktionellt arbetsmiljöarbete, vilket innebär risker för anställdas säkerhet och hälsa i arbetslivet. För att lyckas minska förekomsten och förebygga uppkomsten av skador, ohälsa och sjukskrivning till följd av arbetet är det därför viktigt att utveckla metoder och konkreta strategier som underlättar chefers upptäckt, hantering och uppföljning av anställdas ohälsa i arbetet.

Distansarbete och dess möjligheter och utmaningar för välbefinnande i arbetet

Allt fler arbetsgivare erbjuder sina anställda möjligheten att distansarbeta, det vill säga att förlägga hela eller delar av sin arbetstid från en annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Distansarbete kan ge arbetstagare större flexibilitet att anpassa arbetet efter professionella och privata behov, vilket kan underlätta arbetsprestation, livsbalans och tid för återhämtning under och efter arbetsdagen. Å andra sidan kan distansarbete göra det svårt att avgränsa arbetet fysiskt, tidsmässigt och psykologiskt liksom utmana sociala relationer i arbetet, vilket riskerar påverka hälsa och välbefinnande i arbetet negativt. Distansarbete kan begränsa arbetsgivares och chefers insyn och inflytande över anställdas arbete, arbetsplats och sociala relationer och därmed utmana insatser rörande anställdas hälsa och arbetsmiljö. I takt med att distansarbete och hybrida arbetsformer ökar blir det därför allt viktigare att förstå vad sådana arbetsformer innebär för arbetsmiljöarbete, ledarskap och hälsa i arbetslivet.