Jur kand. 2005, Jur dr. 2014. Anställd vid Juridiska institutionen sedan 2006.
Tidigare anställd vid Kronofogden och Brottsoffermyndigheten, samt svensk expert åt Milieu Law & Policy Consulting.
Undervisning
Jag undervisar i främst folkrätt, mänskliga rättigheter och brottsofferrelaterade ämnen på juristprogrammet, polisutbildningen och statsvetenskapliga institutionens program Internationell kris- och konflikthantering.
Jag är ansvarig för kursen "Victimology" som är på gunrdläggande nivå och den avancerad kursen "Independent written essay within the field of constitutional law and human rights", samt har ett delat ansvar för det internationella magisterprogrammet "Constitutional Law and Human Rights".
Forskning
Min forskning kretsar främst kring olika typer av mänskliga rättigheter och hur de implementeras i nationella rättssystem. Utifrån främst straffrättsliga utgångspunkter ställs övergripande frågor som: Vilka internationella åtaganden har Sverige förbundit sig till, hur har dessa implementerats och tillämpats, samt vilka rättsliga konsekvenser detta medför?
Forskningen avser även vissa straffrättsliga frågor i relation till andra rättsområden så som arbetsrätt, konstitutionell rätt och migration. Viss tvärvetenskaplig forskning bedrivs också gällande frågor om rättsliga konsekvenser, polisens utredningsarbete samt psykologiska reaktioner för brottsoffer. Här ingår bland annat forskning om rättsliga implikationer för utsatta migranter som utnyttjas i tvångsarbete. Som en del i denna forskning samarbetar jag med forskare vid Law School, Flinders University, South Australia.
Tidigare forskning
Under våren 2018 påbörjades projektet "Offer för rasism" som bedrevs tillsammans med fyra andra forskare på juridiska institutionen (Görel Granström, projektledare, samt Therese Enarsson, Lena Landström och Ruth Mannelqvist). Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och avslutades under 2021.
Hösten 2015 inleddes ett EU-projekt kallat "The Lifecycle of a Hate Crime". Projektet bestod av en jämförelse mellan fem EU-länder avseende hur de rättsliga aktörerna i varje land arbetar med hatbrottsfrågor, både vad gäller lagstiftning och tillämpning. Projektet avslutades år 2018.
Jag disputerade 2014 med avhandlingen "Rättsliga åtgärder mot människohandel – att skydda offer eller möta hot". Avhandlingen behandlar internationella instrument om människohandel utifrån två skyddsobjekt, staten och brottsoffret. Detta för att undersöka hur Sverige har valt att lösa frågan om införlivning i svensk lagstiftning. I avhandlingen utgår jag ifrån att det vid införlivningen av internationella instrument om människohandel förekommer en intresseavvägning mellan det säkerhetshot människohandel kan innebära som en del av prostitution, illegal migration och den organiserade brottsligheten samt det skydd som offren har rätt till genom bland annat instrument om mänskliga rättigheter. Avhandlingen har ett tydligt brottsofferperspektiv där utgångspunkten ligger i den internationella rätten.