Professor i Nordiska språk
Presentation
År 2007 blev jag professor i nordiska språk. Jag disputerade år 1996 vid Stockholms universitet och blev docent i nordiska språk 2003. För närvarande ägnar jag mig åt egen forskning och åt undervisning.
Forskning
Min forskning har främst handlat om medeltida religiös uppbyggelselitteratur. Alltsedan min avhandling De fornsvenska helgonlegenderna. Källor, stil och skriftmiljö har jag intresserat mig för frågor om texters reception och användning. Jag har också forskat om medeltida texters publik och denna publiks kompetenser. En central plats för både texternas produktion och användning har varit Vadstena kloster vars roll som skriftbruksmiljö är behandlad i flera av mina artiklar samt i min senaste bok, Vadstenasystrarnas textvärld. Studier i systrarnas skriftbrukskompetens, lärdom och textförståelse.
I samband med min forskning om medeltida texter har jag också diskuterat medeltida textbegrepp, utgivning av medeltida texter och medeltida literacyfrågor.
Förutom medeltida texter har jag också forskat om moderna texttyper, t.ex. datorspel och webbtexter.
Forskningsintressen
För närvarande ägnar jag mig dels åt medeltida och tidig moderna myndighetstexter, dels åt svensk språkhistoria innan vikingatiden. Myndighetstexterhar av tidigare forskning ansetts som krångliga och besvärliga. Jag har ställt mig frågan om det bara är deras ofta administrativa innehåll som är besvärligt, eller om det är kravet på juridisk hållbarhet som försvårar språket? Mina projektplaner avser att undersöka det tidiga myndighetsspråket utifrån hur det presenterar sitt innehåll och utifrån vilka relationer det upprättar för att förstå dagens
myndighetsspråk.
Det svenska myndighetsspråket började få sin form under medeltiden. Tillkomsten av kung Magnus Erikssons landslag respektive stadslag i mitten av 1300-talet innebar en successiv centralisering av rikets styrelse. Bl.a. beslutade stadslagen att stadens skrivare skulle vara svensk, samtidigt föreskrev landslagen att alla domslut skulle skrivas på svenska. Svenska språket blev en viktig del i rikets maktutövande. Allt fler myndighetstexter som tidigare utfärdats på latin skrevs nu på svenska; affärstransaktioner, arvebrev, besvär etc. blir från slutet av 1300-talet allt vanligare på svenska. Man kan sålunda hävda att det svenska myndighetsspråket började få sin form i medeltida diplom och protokoll.
Gentemot det medeltida myndighetsspråket har tidigare forskning inte varit särskilt vänlig. Språket har beskrivits som valhänt och otympligt, fyllt av onödiga latinismer, formelbundet mm. Språket karakteriseras av långa meningar uppbyggda av satsförkortningar och bisatser.
Säkert påverkades även den språkliga utformningen av att svenskan vid denna tid utsattes för kraftiga språkförändringar – bl.a. försvann språkets kasusformer och en stark tysk influens rådde, speciellt i städerna – något som säkerligen påverkade stilen. Ändå kan vi se en klar linje från 1400-talets myndighetsspråk till vår tids. Orsakerna till de insatser som de senaste 40 årens språkvårdare gjort för att skapa klarspråk i dagens myndighetsspråk bottnar till viss del i att myndighetsspråket redan från början var ogenomskinligt och svårbemästrat, och att det fanns under lång tid en ovilja till att förenkla språket.
Språket är ett av människans viktigaste verktyg för att påverka andra människors handlingar och tankar. Språket skapar på olika sätt samband, hierarkier, avstånd eller närhet m.m. Analysmetoder som är utvecklade för att visa hur texter fungerar socialt möter i den systemisk-funktionella grammatiken. Utifrån en funktionell textanalys kan vi beskriva det tidiga
myndighetsspråket socialt och sålunda ge förklaringar till varför det ser ut som det gör.
Projektet avser att förklara det medeltida myndighetsspråkets inre betydelse, att betrakta det som en social arena vilket
kan ge förklaringar till varför dagens myndighetsspråk ser ut om det gör. Myndighetsspråket är en del av maktutövande, i
historien precis som idag och mycket av vad det gör ligger under den textuella ytan. Jag tror att med hjälp av systemiskfunktionell
teori kommer vi att kunna förklara det medeltida myndighetsspråket som maktutövande.
Jag arbetar även med svensk språkhistoria år 0 - ca 800. Från denna period har vi få källor men gott om arkeologiska fynd. Källorna utgörs av runinskrifter, namn och lånord i andra språk. De arkeologiska fynden omtalar en språkmiljö med flera olika avancerade språksituationer. Genom att analysera alla dessa källor tillsammans försöker jag skapa en bild av hur vårt språk kan ha tett sig under denna period.