Jag är statsvetare och universitetslektor i Socialt arbete. Min forskning fokuserar på styrningen av sociala och maktrelaterade problem såsom otrygghet och könsbaserat våld.
Jag arbetar som universitetslektor på institutionen för Socialt arbete och har en bakgrund inom statsvetenskap och genusvetenskap. I min forskning intresserar jag mig särskilt för politik och styrning av sociala och maktrelaterade problem såsom trygghet, jämställdhet och könsbaserat våld, utifrån feministiska och postkoloniala perspektiv. Jag är affilierad som forskare till forskargruppen Lávvuo med fokus på forskning och utbildning om samisk hälsa, vid institutionen för Epidemiologi och Global Hälsa, och som gästlärare vid Umeå Centrum för Genusstudier.
Jag arbetar just nu med två olika forskningsprojekt. Projektet "Våld mot samiska kvinnor" (2021-2024) finansieras av Sametinget i Sverige och som är knutet till Lávvuo. Inom projektet undersöks samiska kvinnors utsatthet för olika former av våld utifrån en enkätundersökning (Samisk-HLV 2021). Genom intervjuer undersöks också erfarenheter kring, och förutsättningar att, möta våld mot samiska kvinnor inom samhällets stödfunktioner för våldsutsatta, såsom socialtjänst, polis, vård och kvinnojour.
Projektet "Tillsammans för trygghet: Civilsamhällets roll i skapandet av trygga offentliga rum" finansieras av Formas (2024-2027). I projektet sätts civilsamhällets engagemang för att skapa trygghet i det offentliga rummet i fokus. Genom att studera ideella initiativ för att öka trygghet genom mediaanalys, intervjuer och deltagande observationer syftar projektet till att undersöka hur trygghet adresseras och ges mening i det offentliga rummet inom och genom civilsamhällets engagemang.
Jag disputerade i statsvetenskap vid Umeå Universitet i april 2022. I min avhandling För trygghet: makt, politik och styrning i svenska kommuners trygghetspraktiker undersökte jag hur (o)trygghet i offentliga rum adresseras och ges mening som politiskt problem i svenska kommuners trygghetsarbete. I avhandlingen studeras tre olika strategier för att öka trygghet i offentliga miljöer; trygghetsvandringar, en certifiering för trygga stadskärnor, samt patrullerande ordningsvakter och väktare. Studien visar hur kommunernas trygghetsarbete vilar på en uppfattning om trygghet som något förgivettaget gott, som döljer att det som görs i trygghetens namn också riskerar bidra till exkludering av vissa grupper och perspektiv på trygghet. Studien visar också hur ansvaret för trygghet i praktiken i allt högre grad förskjuts från det offentliga och politiska ansvaret, och mot privata aktörer och säkerhetsföretag, samt mot de som bor i otrygga områden eller de ofta rasifierade och redan marginaliserade grupper som ringas in som otrygghetsproblem.
Jag har en bred erfarenhet av undervisning och handledning på både grundläggande- och avancerad nivå, Jag har främst ansvarat för och undervisat på kurser som rör teori och metod, inom ämnena socialt arbete, statsvetenskap, genusvetenskap och folkhälsovetenskap samt handledning av uppsatser på olika nivåer. Jag har erfarenhet av undervisning på både svenska och engelska, digitalt och på campus.
Inom genusvetenskap är jag kursansvarig för doktorandkursen "Introduction to gender studies" (7,5 hp) som ges via Genusforskarskolan vid Umeå Universitet. Jag har också erfarenhet av undervisning på olika masterkurser, t.ex. "Equality in Policy and Practice" (7,5 hp), samt handledning av magisteruppsater vid Umeå Centrum för Genusstudier (UCGS).
Inom folkhälsovetenskap ansvarar jag för ett moment på på masterkursen Same och Urfolkshälsa (7,5 hp) med fokus på genus och våld som jag också utvecklat. Jag har också erfarenhet av undervisning om kvalitativ metod och analys, t.ex. på doktorandkursen "Analysis in qualitative research" (6 ECTS), samt på masterkursen "Qualitative methodology for public health" (5 ECTS), samt handledning av master- och magisteruppsatser i folkhälsa.
Reportage i Sveriges Radio 22-10-10
