Forskar om kolbudget i svenska gammelskogar
Min forskning syftar till att kartlägga svenska gammelskogars kolbudget. Vi söker svar på frågor som: Hur mycket koldioxid tar dessa skogar upp? Vart allokeras det upptagna kolet och hur länge stannar det i systemet? I slutändan, vad har det för implikationer för kolinlagring, idag och i framtida klimat?
För att svara på dessa frågor har vi etablerat ett mätnings-nätverk av 12 gammelskogar utspridda över Sverige. Målet är att i dessa skogar mäta alla betydelsefulla kol-lager och -flöden. Våra skogar är distribuerade över en lång klimatgradient och provytorna över lokala markfuktighetsgradienter, detta med målet att fånga de viktigaste faktorerna som kontrollerar koldynamik och kollager i svenska gammelskogar. Genom att mäta tiden kolet spenderar i olika delar av systemen (eng. transit time, ungefär omsättningshastighet) och eventuellt inkludera radiokolmätningar, hoppas vi förbättra förståelsen av kolinlagringspotentialen i dessa skogar, något som beror på såväl kolupptag som omsättningshastighet.
Utöver det här häftiga och intressanta forskningsprojektet så är jag även doktorandrepresentant vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap, samt koordinerar vår ’PhD lunch club’ – dit vi bjuder in talare kring olika ämnen såsom tidshantering, klimatkommunikation eller att strukturera data.
Ett bra tag innan jag dök ner i gammelskogskolträsket, började min universitetsresa med fysikstudier i Lund vidare till naturgeografi inriktad mot arktiska ekosystem. Därefter har jag arbetat som gymnasielärare i matematik och naturkunskap, samt som fjälledare främst i Kebnekaise-fjällen. När jag inte nördar in mig på kolets resa genom skogsekosystem, så finner ni mig troligt i längdspåren, springandes runt på skogsstigar – eller ännu hellre, till fjälls.
Min huvudhandledare är Daniel Metcalfe, och mina bihandledare är Anders Ahlström (Lunds universitet) och Gustaf Hugelius (Stockholm universitet).