Forskar om kolbudget i svenska gammelskogar
Min forskning syftar till att kartlägga svenska gammelskogars kolbudget. Vi söker svar på frågor som: Hur mycket koldioxid tar dessa skogar upp? Vart allokeras det upptagna kolet och hur länge stannar det i systemet? I slutändan, vad har det för implikationer för kolinlagring, idag och i framtida klimat?
För att svara på dessa frågor har vi etablerat ett mätnings-nätverk av 12 gammelskogar utspridda över Sverige. Målet är att i dessa skogar mäta alla betydelsefulla kol-lager och -flöden. Våra skogar är distribuerade över en lång klimatgradient och provytorna över lokala markfuktighetsgradienter, detta med målet att fånga de viktigaste faktorerna som kontrollerar koldynamik och kollager i svenska gammelskogar. Genom att mäta tiden kolet spenderar i olika delar av systemen (eng. transit time, ungefär omsättningshastighet) och eventuellt inkludera radiokolmätningar, hoppas vi förbättra förståelsen av kolinlagringspotentialen i dessa skogar, något som beror på såväl kolupptag som omsättningshastighet.
Ett bra tag innan jag dök ner i gammelskogskolträsket, började min universitetsresa med fysikstudier i Lund vidare till naturgeografi inriktad mot arktiska ekosystem. Därefter har jag arbetat som gymnasielärare i matematik och naturkunskap, samt som fjälledare främst i Kebnekaise-fjällen. När jag inte nördar in mig på kolets resa genom skogsekosystem, så finner ni mig troligt i längdspåren, springandes runt på skogsstigar – eller ännu hellre, till fjälls.
Jag har Daniel Metcalfe som huvudhandledare, och Micael Jonsson som bihandledare.