Jag är professor och gruppledare för "High density plasmas" som fokuserar på plasmafysik. Dessa plasmor förekommer inom astrofysik och kan skapas i laboratoriemiljöer med hjälp av högeffekt lasrar.
Jag leder en forskargrupp som studerar plasmor i extrema miljöer. Detta innefattar höga tätheter (exempelvis vita dvärgar och neutronstjärnor), starka elektromagnetiska fält (från högeffektlasrar eller magnetarer) och i vissa fall även krökt rumtid. Vår grupp arbetar med modellutveckling och modellanalys.
På grund av de extrema miljöer som studeras blir en lång rad processor möjliga som traditionellt ligger utanför plasmafysiken, exempelvis kan det skapas elektron-positron par från extremt starka elektromagnetiska fält.
Biografi
Min forskarkarriär inleddes med forskarutbildning vid Umeå universitet där jag disputerade 1990 med professor Lennart Stenflo, Umeå universitet, som handledare. Min avhandling fokuserade på ickelinjära processer i plasmor, särskilt parametriska instabiliteter.