Frida Jonsson

Jag har en folkhälsovetenskaplig bakgrund som spänner över en rad mer specifika områden så som hälsorelaterad projektledning och utvärdering (BSc), global hälsa (MSc) samt socialepidemiologi (PhD). Sedan 2023 är jag docent i folkhälsovetenskap.

Tematiskt kan min tvärvetenskapliga och praktiknära folkhälsoforskning sammanfattas under tre områden vilka inte ska ses som ömsesidigt uteslutande utan som i hög grad sammankopplade inom ramen för mina olika projekt. Man skulle kunna säga att dessa områden utgör basen i min forskning medan ett fokus på samskapande metoder och samverkan för samhällsnytta löper som en röd tråd genom min vetenskapliga verksamhet. 

Forskning om vård- och omsorgssystem i glesbygd
Hittills har jag inom ramen för två projekt studerat tillgången till, och upplevelser av, vård och omsorg för unga i glesbygd samt betydelsen av hälsoinnovationer för att säkerställa behovet av hälso- och sjukvårdstjänster i glesbygdsområden. Det första handlade om att identifiera behov och framtida insatser för att ge glesbygdsungdomar bästa möjliga förutsättningar till ett gott liv med en god hälsa. Det andra handlade om att identifiera möjligheter och utmaningar med att samskapa vård- och omsorgslösningar över huvudmannagränser i glesbygd.

Forskning om unga som varken arbetar eller studerar (UVAS)
Under 2018 kom jag av en slump i kontakt med en grupp unga som varken arbetade eller studerade, vilket blev startskottet för vad som i dagsläget utgör en stor del av min forskning. Jag har sedan dess lett två projekt som på olika sätt berör hälso- och livssituationen för UVAS. Det första är en teoridriven utvärdering av kommunala arbetsmarknadsinsatser. Denna beskriver hur en relationell(are) välfärd är en möjlig och viktig väg framåt för att stärka förmågor hos, och skapa förutsättningar för, UVAS att nå mål som de har anledning att värdesätta genom diverse relationella, samskapande och aktivitetsbaserade strategier. Det andra projektet syftade till att undersöka UVAS levda erfarenheter inom ramen för covid-19-pandemin.

Forskning för att utvärdera komplexa interventioner
Utvärdering av komplexa interventioner ligger mig varmt om hjärtat. Det vill säga utvärdering inte enbart fokuserad på att mäta effekter utan på att få fördjupad förståelse för hur och varför policies, processer, system och insatser fungerar. Jag har hittils genomfört två teoridrivna utväderingar och är involverad i en randomiserad kontrollerad studie för att titta närmre på betydelsen av social aktivitet på recept när det gäller ensamhet och hälsa bland äldre personer.

Avslutningsvis, inom ramen för dessa forskningsområden:

• Ser jag forskningsmetodik som ett medel snarare än ett mål i sig, vilket gjort att jag använder både kvalitativa och kvantitativa metoder på det sätt som bäst besvarar forskningens syfte och frågeställning(ar).

• Försöker jag arbeta tillsammans med nationella och internationella forskare från andra discipliner (ex. socialt arbete, sociologi, arbetsterapi och kulturgeografi).

• Arbetar jag i nära samverkan med offentliga aktörer på olika nivåer vid planering och implementering av projekt samt för att diskutera och kommunicera resultat.