Elin Andersson

Mina forskningsintressen omfattar levnadsvaneförändring, följsamhet till medicinering, interventionsdesign och hälso(risk)kommunikation.

Jag undersöker hur vi människor upplever och förhåller oss till hälsorisker, och hur olika kognitiva och emotionella faktorer inverkar på hälsorelaterat beslutsfattande och levnadsvaneförändring, inklusive att ta mediciner enligt ordination. Jag vill bidra med hälsopsykologiska perspektiv för att stärka folkhälsoarbetet. 

Om VIPVIZA: Förebyggande insatser, som kan förhindra eller fördröja insjuknande i hjärt-kärlsjukdom, behöver bli mer effektiva. Kunskap om psykologiska processers betydelse, både när det gäller hur vi förstår och tar till oss hälsoriskinformation, men också vad som kännetecknar lyckosam levnadsvaneförändring, är därför viktig. Interventionsstudien VIPVIZA använder sig av ultraljudsundersökning av halskärlen för att ge studiedeltagare personifierad information om aterosklerosstatus (åderförfettning). Bildbaserad information används i kombination med motiverande samtal med sjuksköterska. Jag undersöker hur studiedeltagares kognitiva och emotionella reaktioner på den information de får inverkar på levnadsvanor och risk för hjärt-kärlsjukdom. 

Jag har ett särskilt intresse för betydelsen av self-efficacy (individens bedömning av den egna kapaciteten att utföra något specifikt) och response efficacy (individens bedömning av huruvida en åtgärd kommer att fungera eller vara effektiv, t ex om förändrade kostvanor eller medicin kan påverka risken att bli sjuk). Att stärka self-efficacy och response efficacy kan vara en framgångsrik väg inte bara vid beteendeförändring, utan även vara av vikt inom skolans värld, för att stärka elevers/studenters motivation och inlärning.

Om samarbetet med ÖSTERÅSEN LIVSSTILSMEDICINSKT CENTER: Interventioner för livsstilsförändring eftersträvar ofta att lära människor om betydelsen av att ändra levnadsvanor för att förbättra hälsan, men erbjuder sällan guidning i hur de på egen hand ska gå tillväga för att lyckas genomföra och upprätthålla nya vanor. Det behövs mer kunskap om patienters egna strategier för beteendeförändring, samt hur dessa kan stärkas. Med utgångspunkt i The behaviour change technique ontology, och i samarbete med Marie Johnsson, Aberdeen University, har ett formulär tagits fram för att kartlägga patienters egna beteendeförändringsstrategier. Tillsammans med Benno Krachler, verksamhetschef och läkare vid Österåsen, kartläggs patienters repertoir av strategier i relation till olika levnadsvanor, samt hur dessa påverkas av den kombinerade levnadsvanebehandling de får. Inom ramen för detta samarbete handleder vi även läkarstudenter som skriver uppsatser om levnadsvaneförändring och patientstrategier.

Om CORONASTUDIEN: I ett tidigt skede av pandemin, när utsikten till vaccin ännu var avlägsen, initierades ett samarbete med Peter Schulz, professor i kommuninkationsteori och hälsokommunikation, Schweiz. Forskninsstudien finansierades av Vetenskapsrådet. Med stöd av smartphone ecological momentary assessment metodik, där deltagare i studien dagligen kunde registrera sina svar med hjälp av sin mobiltelefon, fångades upplevelser i tidsmässig närhet till de erfarenheter deltagarna gjorde när vardagen snabbt förändrades. Våra resultat indikerar vikten av att i en pandemi stärka människors tilltro till kollektiva skyddsåtgärder, den egna förmågan, samt till effektiviteten i skyddsåtgärder. Att information upplevs trovärdig och är enkel att förstå är också centralt.