Professor (senior) i oftalmiatrik.
Överläkare ögonsjukdomar.
1982 Legitimerad läkare
1987 Specialist i ögonsjukdomar
1997 Medicine doktorsexamen i oftalmiatrik
1998 Universitetslektor/överläkare
2003 Docent i oftalmiatrik
2013 Professor/överläkare
2022 Senior professor
Undervisning och uppdrag
Jag har haft en mångfald uppdrag inom undervisning och universitetet. Jag har alltid varit intresserad av undervisning och studenter och sedan 1983 har jag deltagit i utbildningen av läkare i samtliga kurser inom ämnet oftalmiatrik. 1989 blev jag ordinarie lärare. Jag undervisar ffa under ögonavsnittet inom Klinisk baskurs 4. Efter att ha varit engagerad i omläggningen av läkarutbildningen (U2000) under 90-talet blev jag programansvarig och ordförande för Programkommittéen för läkarutbildningen 2002-2005. 1996 fick jag Medicinska fakultetens pedagogiska pris och år 2000 Corpus (Medicinska studentkårens) pedagogiska pris. Jag har varit examinator vid Europeiska ögonläkarexamen och jag har sedan lång tid tillbaka hand om stor del av undervisningen på specialistutbildningskursen Glaukom för blivande ögonläkare. Jag handleder doktorander och ögonläkare under utbildning.
Jag har suttit i Anställnings- och docenturnämnden i 10 år, varit ledamot av Fakultetsnämnden, ALF-TUA-kommittén och Medicinska fakultetens etikkommitté mm. Jag har också varit suppleant i Universitetsstyrelsen.
Jag har varit sekreterare i Svenska glaukomsällskapet sedan starten år 2000, ordförande sedan 2016 och sedan 2022 Past president. Jag har varit expert i SBUs utredning om glaukom och drivande gällande de framtagna nationella riktlinjerna för glaukomsjukvård. Jag har varit ordförande i Nationella arbetsgruppen för glaukom och är sedan 2022 adjungerad. Jag är registerhållare för Västerbottens glaukomdatabas.
Forskning
Glaukom, eller grön starr, är en sjukdom som skadar synnerven och orsakar en gradvis försämrad syn. Det är den näst vanligaste orsaken till blindhet i världen. Ögonsjukdomen är vanligast bland äldre, och drabbar mer än fem procent av befolkningen över 75 år. I de flesta fall kan sjukdomsförloppet bromsas upp om trycket i ögonen sänks.
Min forskning handlar framför allt om hur sjukdomen uppkommer, vilka riskfaktorer som finns och hur sjukdomen kan behandlas.
Min avhandling handlade om kammarvattendynamik och verkningsmekanismer hos glaukomläkemedel och tidigt gjorde vi vid kliniken ett stort antal kliniska läkemedelsprövningar som haft betydelse för utvecklingen av flera glaukomläkemedel internationellt. Vi har bidragit i utvecklingen av latanoprost, en så kallad prostaglandinanalog, som tillhör en grupp hormonliknande ämnen som idag återfinns i världens mest använda läkemedel mot glaukom. Min forskning har också lett till ny information om hur läkemedel i form av ögondroppar fungerar och tas upp i ögat.
Vi har visat att Skellefteåbefolkningen har högst förekomst i världen av en riskfaktor för sjukdomen, den s.k. exfoliationen, och hur den påverkar utvecklingen av ögontrycket, något som har praktisk betydelse för kontroll och omhändertagande av dessa personer.
Jag samarbetar sedan lång tid med medarbetare vid Medicinsk teknik och i detta projekt har vi utvecklat en ny metod för att mäta tryck och andra biomekaniska egenskaper i ögat, vilken har en tydlig praktisk potential. I denna grupp studerar vi också uppkomstmekanismer för glaukomsjukdomen. Med modern magnetkamerateknik undersöker vi cirkulationen i ögat och tillsammans med kollegor från neurologen har vi studerat betydelsen av förhållandet mellan hjärnans och ögats tryck för utvecklingen av normaltrycksglaukom.
Tillsammans med forskare från Malmö har jag lett en stor behandlingsstudie - Glaucoma, Intensive Treatment Study (GITS) - med syfte att ta reda på hur vi bäst behandlar patienter med nyupptäckt glaukom. Vi ville ta reda på om dagens konventionella sätt att behandla patienter med nyupptäckt glaukom är effektiv. Vår hypotes var att med dagens riktlinjer äger en betydande försämring rum hos många patienter innan den hinner upptäckas och leda till mer intensiv behandling. En mer intensiv behandling redan från början skulle kunna rädda både synfunktion och leda till ett minskat behov av besök i sjukvården. Nackdelar skulle kunna vara mer biverkningar av behandlingen, sämre följsamhet och kanske sämre livskvalitet. Detta kommer vi också undersöka. Huvudstudien, med 5 års uppföljning, sammanställs nu. Resultatet av GITS kommer att få klinisk betydelse. Om intensivare behandling är bättre går detta snabbt att omsätta i klinisk rutin. Yttersta syftet är att minska synhandikapp orsakat av glaukom.
Min forskning har som mål att bidra till att utredning, diagnos och behandling av patienter med denna sjukdom förbättras.