Jag forskar om effekter av bakterier och kost på tarmslemhinnans barriärfunktion.
Tarmen är en av vår planets mest tättbefolkade livsmiljöer. Biljoner mikroorganismer, mestadels bakterier, lever i vårt tarmsystem i ett förhållande som båda sidor drar nytta av: Vi bidrar med ett kontinuerligt flöde av näringsämnen och en konstant, lagom hög temperatur medan bakterierna producerar vitaminer och anda ämnen som är till nytta för oss. Men den stora mängden tarmbakterier är emellertid ett ständigt hot mot kroppen, och vi behöver effektiva försvarsmekanismer för att skydda oss mot infektion av detta samhälle av tarmbakterier.
Kroppen har därför utvecklat olika mekanismer för skydd mot omvärlden. Till att börja med finns det ett tjockt och klibbigt slemskikt som täcker tarmens yta och utgör ett fysiskt skydd som hindrar bakterier från att invadera kroppen. Dessutom är slemmet fullt av s.k. antimikrobiella peptider, vilka är antibiotika som produceras av kroppen för att döda bakterier som har lyckats tränga in i slemskiktet.
I tidigare experiment har vi visat att möss som utfodras med en ”Västerländsk” diet – en diet som liknar snabbmat och innehåller mycket socker och fett men saknar kostfibrer – hade en annorlunda flora av tarmbakterier, vilket orsakade skador på det skyddande slemskiktet. Följaktligen kunde bakterierna ta sig närmare själva tarmytan, vilket ökar risken för infektioner och inflammation i tarmen. Värt att notera är att tillförsel av en probiotisk Bifidobacterium eller den prebiotiska kostfibern inulin (som finns i t.ex. endiver och jordärtskockor) hade en skyddande effekt på tarmens barriärfunktion. Både bakterier och diet kan alltså påverka tarmslemmets funktion, men vi vet ännu inte hur.
Min målsättning är därför att i detalj belysa hur diet, tarmbakterier och tarmbarriären påverkar varandra. Jag kommer att utfodra möss med olika typer av dieter och olika mängder kostfibrer, och mäta hur tarmens barriärfunktion påverkas. Jag kommer även att analysera den andra mekanismen bakom tarmens barriärfunktion, mängden av antimikrobiella peptider och deras funktion, i tarmen hos möss som har utfodrats med de olika dieterna. Genom att kombinera dessa experiment med samtidig analys av tarmbakterieflorans sammansättning, kommer jag att kunna länka specifika tarmbakterier till en frisk eller sjuk tarmbarriär.
Motivet bakom min projekt är min önskan att bättre förstå hur moderna kostvanor påverkar försvarsmekanismerna hos vårt tarmsystem. Sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom och metabola sjukdomar ökar i hela den industrialiserade världen, och de har sammankopplats med tarmfloran och en defekt barriärfunktion i tarmen. Eftersom kosten är en av de viktigaste faktorerna för tarmflorans sammansättning, hoppas jag kunna klarlägga hur specifika födokomponenter påverkar den komplexa regleringen av tarmens barriärfunktion.
Mer information:
Schröder lab: www.mucubacter.org
Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS): www.umu.se/en/research/groups/bjorn-schroder-lab/
Kosten är den viktigaste faktorn som påverkar sammansättningen av tarmens bakterieflora. Hur påverkar då våra ...