Universitetslektor och ST-läkare i Klinisk Mikrobiologi. Forskar om akuta och långtidskomplikationer efter infektioner i helbefolkningsdata. Grundare av KlinForsk Norr och CRITICAL MICROBES databasen.
Jag är universitetslektor och ST-läkare i klinisk mikrobiologi med ett forskningsfokus på att undersöka både akuta och långvariga komplikationer efter infektioner genom att analysera helbefolkningsdata. Genom att utveckla och använda CRITICAL MICROBES-databasen samlar jag in och harmoniserar detaljerade registerdata från hela Sverige, vilket gör det möjligt att kartlägga hur infektionssjukdomar påverkar folkhälsa, arbetsförmåga och samhällsekonomiska kostnader. Mitt tvärvetenskapliga arbete kombinerar avancerade statistiska metoder med klinisk expertis för att identifiera riskfaktorer, optimera behandlingsstrategier och generera robust, evidensbaserad kunskap. Denna kunskap utgör en viktig grund för att utforma riktade förebyggande insatser och förbättra vårdens respons på infektionssjukdomar.
CRITICAL MICROBES-projektet inriktar sig på att skapa en nationell databas som integrerar testresultat från kliniska mikrobiologilaboratorier med utfall av infektionssjukdomar i hela Sverige. Genom att samla och harmonisera helbefolkningsdata – inklusive socioekonomiska, demografiska och kliniska variabler – syftar projektet till att ge en heltäckande överblick av infektioners påverkan på folkhälsa. Resultaten ska bidra till förbättrad övervakning, beslutsfattande och evidensbaserade folkhälsoåtgärder, vilket i längden minskar både sjukdomsbördan och kostnaderna för samhället.
VIRAL RENAL-projektet fokuserar på att kvantifiera sjukdomsgraden vid virala infektioner och utvärdera dess påverkan på njurkomplikationer. Genom att utveckla och validera en ny metod för att mäta initial sjukdomsallvar med hjälp av nationella registerdata, ska projektet belysa hur olika virala infektioner – exempelvis SARS-CoV-2, influensa och Puumala-virus – ökar risken för akuta och långsiktiga njurskador. Arbetet kombinerar avancerad statistisk analys med klinisk expertis för att förbättra vår förståelse av virusrelaterade njurpåverkan och optimera behandlingsstrategier.
VIRAL BRAIN-projektet undersöker sambandet mellan akuta virala infektioner och neuropsykiatriska komplikationer såsom psykos, delirium och encefalit. Genom att analysera omfattande nationella registerdata med hjälp av avancerade statistiska metoder och maskininlärning, syftar projektet till att identifiera riskperioder, sårbara individer samt underliggande mekanismer bakom dessa komplikationer. Målet är att skapa en robust evidensbas som kan ligga till grund för riktade förebyggande insatser och förbättrade kliniska strategier för att hantera postvirala neuropsykiatriska utfall.
Region Västerbotten, en av Sveriges sju universitetssjukvårdsregioner, har ett utökat nationellt ansvar för klinisk forskning, utbildning och innovation tillsammans med Umeå Universitet. För att bibehålla högkvalitativ klinisk forskning och universitetsstatus är det avgörande att aktivt främja förutsättningarna för kompetensutveckling inom dessa områden. En central del av detta är att säkerställa att kliniska forskare har en gedigen kunskapsbas kring regelverk, anslagsansökningar, ledarskap, konflikthantering och pedagogik – kompetenser som är avgörande för att stärka sambandet mellan klinik och akademi och därigenom bidra till förbättrad patientnära vård och innovation.
Under hösten 2023 startade jag den klinisk docentskola inom den egna basenheten, vilket snabbt expanderade till att omfatta flera kliniska discipliner och basenheter. Med stöd från prefekter har docentskolan utvecklats till en plattform för tvärprofessionellt nätverkande och kunskapsutbyte.
ALF-kommittén har också uppmärksammat den snabba utvecklingen och avsatt budgetmedel för administrativt stöd, vilket ytterligare breddar och förankrar docentskolan inom hela Norra sjukvårdsregionen. Detta har lett till utveckling av KFN (Klinisk Forskningsnätverk i Norra Sjukvårdsregionen) som genom regelbundna föreläsningar och seminarier inom viktiga ämnen som klinisk forskning, anslagsansökningar, etik, juridik, pedagogik och ledarskap ska bidra till kunskapsutvekling av kliniska forskare.
Målgruppen är disputerade läkare med klinisk forskning, eller disputerad personal från någon av följande yrkeskategorier: sjuksköterska, molekylärbiolog, sjukgymnast, biomedicinsk analytiker, sjukhusfysiker, eller andra yrkeskategorier med direkt/indirekt patientkontakt genom regionstjänstgöring som har pågående klinisk forskning. För att underlätta för kliniska forskare är det bra om ledningspersonal också har kunskap om allt som rör sig om forskning. Därmed är även sektionschef, avdelningschef, medicinsk chef, verksamhetschef och liknande välkomna.
Forskning visar att sorkfeber ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och blodpropp.