Professor och överläkare i Lungmedicin.
Prefekt på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Jag är uppvuxen i Hedemora i södra Dalarna och tog läkarexamen vid Uppsala universitet 1986. Efter läkarlegitimation 1988 blev jag specialist i internmedicin 1993 och i lungmedicin 1995.
Efter att 1993 ha flyttat till Umeå, började jag forskarutbildning inom lungmedicin och disputerade 1998 på en avhandling som studerade vilka effekter vanliga luftföroreningar som kvävedioxid, ozon och dieselavgaser har på inflammation i luftvägarna. Efter post doc-studier i samverkan med forskare på St. Thomas’ Hospital i London, blev jag docent i lungmedicin 2004 och erhöll 2008-2010 Lars Werkös högre forskartjänst via Hjärt-Lungfonden. Sedan 2011 är jag professor i lungmedicin vid Umeå universitet och arbetar kliniskt som överläkare vid Medicincentrum, Lung- och allergisektionen.
Min forskning inkluderade initialt framför allt studier av olika luftföroreningars effekter i luftvägarna, men under resans gång ökade även intresset för kopplingen luftföroreningar - hjärta och kärl, och en rad innovativa studier där de akuta effekterna på blodkärlens förmåga att vidga sig genomfördes på såväl friska yngre individer som patienter med stabil kranskärlssjukdom. Under senare år har även andra luftföroreningar såsom vedrök och e-cigarettånga inkluderats i forskningen.
Ett annat viktigt forskningsområde för mig är folksjukdomen kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, som även den är vanligast förekommande i samband med en ”luftförorening”, nämligen tobaksrökning. Här har en rad studier undersökt mönstret av inflammatoriska celler i luftvägarna hos patienter med KOL med olika sjukdomsbild, tillsammans med bestämning av biomarkörer i blod och luftvägar samt betydelsen av ett accelererat åldrande vid KOL. När det gäller KOL-forskningen, har ett mycket fruktbart samarbete etablerats med OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom I Norrbotten), där man följt en stor grupp individer med KOL och kontroller sedan 15 år tillbaka med årlig undersökning av bland annat lungfunktion.
Jag är sedan 2013 medlem i den nationella styrgruppen för Swedish CArdioPulmonary BioImage Study (SCAPIS), som undersökt hjärt-, kärl- och lunghälsa hos 30 000 svenskar mellan 50-64 år. I SCAPIS har jag även fungerat som lokal principal investigator (PI) för SCAPIS i Umeå.
Under 2020 har jag även engagerat mig i studier av Covid-19 och tillsammans med forskare i Umeå och Örebro visat att den klara gelé, som identifierats i lungorna hos individer som avlidit i svår lungsvikt pga Covid-19, utgörs av hyaluronan. Hyaluronan består av en lång sockerkedja och har stor förmåga att binda vatten, och när hyaluronan bildas i stor mängd lungorna vid Covid-19, fylls dessa med en gelatinös vätska som försvårar andningen. Denna upptäckt kan möjligen få betydelse för behandlingen vid svår Covid-19, och ytterligare studier inom detta område pågår.
Vidare är jag medlem av Hjärt-Lungfondens forskningsråd och sedan 2019 avdelningschef och stf prefekt vid institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin.
Jag har hittills handlett 17 doktorander till doktorsexamen, varav sex som huvudhandledare, och handleder för närvarande ytterligare fem doktorander.
Nu är Scapis 2 i gång på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Reportage från 2024-05-07
I SCAPIS studeras hjärt- och lunghälsan hos 30 000 personer i Sverige. Vad säger studien om vår lunghälsa?
Artikel på aftonbladet.se 2020-09-24
Inslag i Sveriges radios P4 Västerbotten 2020-09-23