Det är ett samverkande forsknings- och utvecklingsnätverk (FoU) mellan forskare och skolaktörer (i Norge, Finland och Sverige) som funnits sedan början på 2000-talet. Dock har en del deltagare kommit till och några andra lämnat på grund av exempelvis andra arbetsuppdrag, pension mm. Många aktörer är också kvar trots att det inte funnits någon särskild finansiering över tid, vilket vittnar om att det föreligger ett behov av samverkan. Detta samverkansbehov uppdagades i samband med den årliga nordiska specialpedagogiska FoU-konferensen Gemensamma Vägar (GV) och kunde sedan realiseras.
Gerd Pettersson vid Pedagogiska institutionen är ordförande i nätverket.
BildUlrika SahlénDe aktiva universiteten och högskolorna har över tid varit Nord universitet och Campus Nesna, Åbo Akademi i Vasa och Umeå universitet och den svenska skolaktören representeras av Specialpedagogiskt nätverk Norr - Anpassad skola. Och det är just detta med behov som jag erfarit är en verksam och viktig del i all samverkan, alla aktörer måste se en egen nytta, ett eget behov med samverkan. Just detta nätverk är sprunget ur behovet av att bidra med ny kunskap genom att vidga och förstärka de egna specialpedagogiska miljöerna, både i skolan, särskolan och vid de tre samverkande universiteten.
Nej, Specialpedagogiskt nätverk Norr - Anpassad skola är ett samverkande nätverk mellan Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, och ca 45 kommuner i de fem nordligaste länen Sverige, från Gävleborgs län till Norrbotten. Det unika med denna samverkan är att också Specialpedagogiska skolmyndigheten finns representerad i såväl Specialpedagogiskt nätverk Norr - Anpassad skola som i länsnätverken. Läs mer om Specialpedagogiskt nätverk Norr - Anpassad skola här.
Pedagogiska institutionen är samordnare för nätverket. Årliga verksamhets- och mötesplaner finns upprättade där vi i samverkan beslutar om exempelvis GV-konferensen, behovsinventeringar i skolor och ansökningar av gemensamma FoU-projekt inom särskolan eller grundskolan. Många elever mottagna i särskolan går i grundskolan, vilket gör att många grundskolor också omfattas av den FoU-verksamhet som utvecklas i samverkan med Specialpedagogiskt nätverk Norr - Anpassad skola. Den nytta skolaktörerna ser med samverkan tror jag är just att det vi planerar och genomför ger en kunskapstillförsel till skolorna, oavsett om det är en seminarieserie, GV-konferens eller medverkan i ett FoU-projekt. Det betyder att skolaktörerna än bättre kan arbeta mot deras uppdrag enligt skollagen, att verksamheten ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Detta betyder också att skolaktörerna välkomnar oss forskare, vilket vi på Pedagogiska institutionen (och andra institutioner) haft stor glädje och nytta av i vår forskning.
Förutom att samverkan ska utgå från parternas behov så är min erfarenhet att samverkan också ska vara långsiktig, dvs byggas och struktureras för att hålla över tid. Det är den typen av samverkan som alla ingående parter får en ökad möjlighet att faktiskt på djupet förstå vad skolutveckling och forskning kan vara och vilka beståndsdelar som krävs för att bidra till sådan utveckling. Det kan vara en utmaning att bygga långsiktig samverkan eftersom personer, oavsett anställning flyttar, går i pension mm. Av det skälet behöver samverkansorganisationen struktureras så att den håller över tid. Ytterligare en utmaning är att vara uppdaterad inom de varierade kunskapsfält som skolaktörerna kan efterfråga/ha behov av. När man inte själv räcker till så är forskarkollegorna en stor tillgång.
Det absolut roligaste med all FoU-samverkan är att få bidra till vetenskapligt baserad verksamhetsutveckling för skolan, genom att lyfta fram och diskutera andras och egen forskning i fältet. Att regelbundet vistas i och observera olika skolmiljöer samt få ta del av skolaktörernas egna utsagor stärker mig och mina kollegor, både vad gäller olika lärarutbildningar och forskning.
