Ulrika Widding har skrivit ett kapitel i antologin "Single Parents: Representations and Resistance in an International Context".
BildUlrika SahlénVad handlar boken Single Parents: Representations and Resistance in an International Context om?
Boken handlar om hur ensamstående mammor och pappor framställs i ett internationellt perspektiv och i en rad olika sammanhang, t ex dagspress, sociala media, film och tv, självhjälpslitteratur och genom intervjuer.
Sedan 1970-talet har antalet ensamstående/singelföräldrar stadigt ökat i västvärlden men i relation till en stark (heterosexuell) kärnfamiljsnorm så är dessa föräldrar ofta misstänkliggjorda och betraktade som otillräckliga. Men det finns också skillnader i hur singelföräldrar betraktas beroende på om de är mammor eller pappor, vilken social klass de tillhör, deras ålder och sexualitet och inte minst skälen till varför de är ensamstående. Boken behövs för att belysa och problematisera föreställningar om ensamstående/singelföräldrar och resultaten kan få betydelse för allmän debatt men också hur samhällen väljer att organisera offentligt stöd till olika former av familjer.
Boken riktar sig till forskarsamhället och den allmänhet som är intresserad av familje- och föräldraforskning.
I Sverige finns det ganska lite forskning om ensamstående fäder så mitt kapitel handlar om hur deltagare på ett digitalt forum med fokus på familjefrågor diskuterar ”singelpappan”. I diskussioner mellan 2014-2019 var det vanligaste temat frågan om singelpappor betraktas som attraktiva av kvinnor. De som svarade ja på detta menade att singelpappor har livserfarenheter, t ex att ta ansvar för ett barn och att leva tillsammans med någon, som de såg som värdefulla och attraktiva. Andra menade att singelpappor är oattraktiva och otänkbara att ha en relation med eftersom de betonade vikten av att få ha ”en riktig kärnfamilj” där bägge parter upplever familjebildande för första gången. Enligt samma resonemang ville dessa diskussionsdeltagare inte behöva befatta sig med en mans ex-partner och barn från tidigare förhållanden. Det som lite förvånande nog saknades i de studerade diskussionerna var frågor som rörde praktiska råd om föräldraskap.
Redaktörerna för antologin är Berit Åström, Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och Disa Bergnehr, Institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitetet.
Jag är med i forskarnätverket ”the Swedish Network for Family and Kinship Studies” och under ett av våra möten samlades kollegor med intresse för ensamstående föräldrar för att diskutera möjligheten att göra något gemensamt. Den här boken är resultatet av det arbetet och Berit och Disa (redaktörerna) har gjort ett fantastiskt jobb med att få ihop alla bidragen till ett intressant och viktigt bidrag till forskningen om ensamstående/singelföräldrar.