Om artikeln

Shifting discourses on giftedness in Swedish newspaper media–what’s the problem represented to be?

Scandinavian Journal of Educational Research

Eva Silfver och Malin Ekesryd Nordström har studerat den offentliga diskussionen i våra två största morgontidningar om särskild begåvning under en 25-årsperiod.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikeln presenterar en studie över den offentliga diskussionen i SvD och DN om särskild begåvning under en 25-årsperiod (1995-2019) samt hur begåvade elever framställts där.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Ämnet är viktigt att studera för att synliggöra och problematisera hur diskurser om särskild begåvning får materiella konsekvenser skola, utbildning och i en förlängning också för individer.

Vad är bakgrunden till att ni har gjort studien?

Bakgrunden till studien är att det för några år sedan var ett plötsligt uppsving av artiklar och reportage i media om s.k. särskilt begåvade barn, elever och vuxna och att dessa personer framställdes som både uttråkade, sårbara och ”lidande” i en skola som inte lyckats utmana dem tillräckligt. När vi spårade ”särbegåvning” (eller liknande ord) tillbaka i tiden fann vi att diskussionen varat ungefär 25 år. Då ordet särskild begåvning i princip är osynligt i skolans styrdokument var en media-studie relevant för att undersöka diskurser om särskild begåvning på samhällsnivå, dess framväxt och konsekvenser. 

Ingår det i en större undersökning?

Studien ingår som del i Malin Ekesryd Nordströms avhandling om särskild begåvning i förskola/tidigare skolår men är också ett resultat av Eva Silfvers LH-finansierade projekt vars syfte just var att studera hur debatten om särskild begåvning sett ut och ser ut i Sverige och konsekvenserna för hur skola och utbildning konstrueras.

Vad innebär resultaten och på vilket sätt har vi nytta av kunskapen idag?

Resultaten visar på kampen mellan olika diskurser som strider om utrymme att forma skola och utbildning. Vi hittade en ekonomisk diskurs vilken lyfte fram argument för att starta elitskolor, en ”skola-för-alla”-diskurs med jämlikhetsideal, samt en individualiseringsdiskurs. Individualiserings-diskursen framstår som stark i dagens skola och vi menar att dess pedagogiska följder borde utforskas vidare då tidigare forskning visar att elever kommer till skolan med olika former av kapital som hänger samman med social bakgrund, kön, etnicitet, funktionalitet mm. – något som diskussionerna om särskild begåvning alltså ”talade tyst” om. Vi ser det som ett problem i tider med en stark individualiseringsdiskurs.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Kanske att det skrivits så många okritiska artiklar i ämnet i våra två största morgontidningar.