"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Om artikeln

Reflexive sensegiving: An open-ended process of influencing the sensemaking of others during organizational change

European Management Journal

Vilka är ni som har skrivit artikeln och hur har ni fördelat arbetet?

Min doktorand Robert Kihlberg är förstaförfattare. Som andreförfattare har jag dels skrivit delar av artikeln, varit med och samlat in data samt haft hand om analysen av reflektion. Men det är Robert som har gjort huvuddelen av arbetet.

Robert Kihlberg är doktorand vid Handelhögskolan vid Umeå universitet, hur ser bakgrunden till ert samarbete ut?

Robert blev anställd som doktorand i samband med vårt Forte-projekt om polisens organisationsförändring. Det projektet leddes av professor Markus Hällgren på företagsekonomi vid Handelshögskolan, och jag är biträdande handledare till Robert. Oscar Rantatalo är också med i projekten och som Roberts handledare. Det är i den egenskapen jag och Robert jobbat tillsammans med artikeln.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om ”meningsgivande”. Traditionellt ser organisationer behovet av att ”ge mening” till sina anställda, framförallt vid organisationsförändringar. I klarspråk betyder det att för att lyckas med en organisationsförändring behöver man få de anställda med på tåget. De behöver övertalas om att det här är en bra idé. I tidigare forskning har man fokuserat mycket på olika strategier för de här ”övertalningarna” och hur chefer ska bete sig för att få med sig anställda. Vi tittade istället på ett exempel då chefer istället försöker bjuda med de anställda i skapandet av den nya organisationen. Vi kallade det då ”reflexivt meningsgivande”.

Juryn som utsett artikeln till Best Paper Award 2021 beskriver datamaterialet som unikt från svensk polis, vad innebär det?

Vår data är unik i och med att det är ett nytt grepp i organisationsförändring som inte prövats förut, men också för att polisen tidigare har varit väldigt svårt att få komma in i som forskare. Där har forskargruppen och framförallt Markus gjort ett fantastiskt jobb för att kratta manegen. Polisen i region Nord ska givetvis också tackas för att vi fått denna data som tydligen ses som väldigt unik även i internationellt perspektiv.   

Hur kan resultaten användas vidare?

Resultaten tror vi kan användas när organisationsförändringar planeras som ett sätt att stärka medarbetarnas röster i vad som ska ändras och hur. Om medarbetare inte vill det förändringsledningen vill, kommer förändringen att misslyckas.

Länk till artikeln

Här är några av juryns positiva kommentarer

These new insights can be beneficial for inducing change in multiple (hierarchically as well as less hierarchically structured) organizational contexts. 

This paper enlightens the reader about sensemaking/-giving processes and its elements moving towards the understanding of sensegiving, which is the increasing sister-concept of sensemaking. I like the in-depth and sound qualitative research. ... The study successfully develops theory from the interviews and guides the reader through the theory development journey. I appreciate the thoroughness and theoretical insights of the study ...

The paper is well written (good clarity of presentation), it contributes to the sensemaking framework by combining sensemaking and reflexivity (interesting contribution to theory). The data are unique from Swedish police: the way to approach sensitive information is well described (creativity to get the data). The data analysis is rigorous using the Gioia qualitative approach (high technical quality). 

Senast uppdaterad: 2021-12-03