Robert Holmgren och Gerd Pettersson har tillsammans med Camilla Björk-Åman och Kristina Ström skrivit artikeln i Nordic Journal of Vocational Education and Training.
BildUlrika SahlénArtikeln är en nordisk kunskapsöversikt gällande vetenskapliga studier om specialpedagogisk verksamhet i yrkesprogram mellan åren 2010 – 2018.
När revideringen av yrkeslärarprogrammet vid Umeå universitet inleddes 2018 uppmärksammade Robert och jag en brist på vetenskaplig litteratur inom specialpedagogisk verksamhet för gymnasieskolans yrkesprogram. Det var då arbetet med en kunskapsöversikt tog fart. Vi kontaktade två finländska kollegor och tillsammans med dem har vi analyserat och tematiserat relevanta vetenskapliga artiklar från samtliga fem nordiska länder under den aktuella perioden.
Efter en omfattande sökprocedur och genomläsning av en mängd artiklar återstod till slut tjugo artiklar som på något sätt berörde syftet. Vi gjorde en tematisk innehållsanalys av de tjugo artiklarna där fem artiklar kunde kategoriseras till yrkesprogrammens organisationsnivå och femton artiklar behandlade yrkesprogrammens verksamhetsnivå, det vill säga klassrumsnivån. För verksamhetsnivåns temaanalys synliggjordes temana; lärarnas arbete och uppdrag, undervisning och lärande, yrkeselevers övergångar och yrkeselever avhopp från studier i yrkesprogram. Teman som vi identifierade på organisationsnivån var; förändringar av politiska styrdokument för yrkesprogram, och yrkesutbildningens praktiker samt implementeringsarbete gällande skolorganisationen.
Det som förvånade oss var att Finland dominerade när det gäller antal studier i yrkesprogrammen, jämfört med alla andra nordiska länder. Något som kanske inte direkt var förvånande men ändå mycket viktigt var, trots Finlands dominans, att få bekräftat att det finns få studier om specialpedagogisk verksamhet inom yrkesprogram. Resultaten visar därmed att det behövs ytterligare studier, särskilt i Sverige, för att erhålla kunskap om specialpedagogisk verksamhet inom gymnasieskolans tolv yrkesprogram.
Ja, det var en spännande och krävande studie, särskilt vad gäller avgränsningar och arbetet med analysprocessen. Det som även är viktigt i sammanhanget är att vi nu har en artikel som kan användas i utbildningssyfte och för vidare studier.