Maria Lindfors, en av författarna till artikeln, berättar om artikeln i tidskriften "Frontiers in Education".
BildPrivatArtikeln handlar förenklat om vilka elever som anstränger sig och presterar väl på PISA provets naturvetenskapsdel (baserat på data från PISA 2015). ”Vilka elever” syftar här på vilka eleverna är avseende deras motivation och kunskapssyn. Vidare undersöks både elevernas självrapporterade ansträngning på PISA-uppgifterna och hur mycket tid de lade ner på varje uppgift, något som anses spegla deras ansträngning. Resultaten grundas i en latent profilanalys, det vill säga vi grupperade eleverna i grupper (profiler) baserat på likheter och olikheter i deras motivation och kunskapssyn, och sedan studerade vi hur de olika profilerna skilde sig åt i resultat på PISA-provet och i ansträngning.
Information om vilka egenskaper de elever som anstränger sig och presterar väl (eller de som inte gör det) kan användas i flera syften. Om man antar att prestationer på PISA-provet speglar elevernas verkliga kunskaper och att ansträngningen på provet går att översätta till ansträngning i andra skolsammanhang så kan resultatet ge information om vilken typ av motivation och kunskapssyn som är mest gynnsam för eleverna och därmed vad lärarna bör satsa på att stödja genom sin undervisning. En anledning att studera detta som har mer direkt med PISA-proven att göra är att resultaten kan ge information om grupper av elever som riskerar att få missvisande resultat på grund av låg ansträngning.
Studien är genomförd inom ramarna för ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Detta projekt har titeln Motivation, uthållighet och prestation bland svenska elever i PISA: Samband mellan subjektiva skattningar, objektiva svarsdata och prestation och drivs av Hanna Eklöf på Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Generellt kan man säga att en motivationsprofil som präglas av en stark inre drivkraft (man är intresserad av ämnet och tycker att det är roligt) och sofistikerad kunskapssyn (man har en nyanserad och problematiserande syn på kunskap och kunnande) föga förvånande är den mest gynnsamma profilen både för resultatet på PISA-provets naturvetenskapsdel och för hur mycket eleverna anstränger sig. Däremot finns det en liten grupp med framförallt pojkar som visserligen har en stark yttre drivkraft (d.v.s. de drivs av de framtida fördelarna med att plugga NV snarare än att det är roligt i sig) och hög tilltro till sina egna kunskaper, men som har en naiv (förenklad och kategorisk) syn på kunskap och kunnande och låg inre drivkraft. Dessa elever anstränger sig betydligt mindre än andra elever på PISA-provet och deras resultat blir därför missvisande om man anser att mäta deras verkliga kunskaper.
Det visade sig att när vi kontrollerade för elevernas socioekonomiska bakgrund upphörde många skillnader mellan motivationsprofiler att vara signifikanta. Detta var förvånande då socioekonomisk bakgrund inte är särskilt starkt korrelerat med varken elevernas motivation eller deras resultat/ansträngning.
Det var en spännande studie av flera skäl. Dels är metoden i sig spännande då man aldrig riktigt vet vilka elevprofiler som faller ut. Dels är själva resultatet intressant eftersom det ger en bild av elevernas ansträngningar på ett prov som för dem saknar konsekvenser. Trots att det fanns elevprofiler som uppvisade ett oseriöst svarsmönster så tycks den stora majoriteten elever faktiskt anstränga sig för att göra sitt bästa, och om de gör det på PISA-provet finns det goda chanser att de även gör det i andra sammanhang i skolan.