Maria Lindfors, Fanny Petterssons och Anders Olofssons publikation i Education Inquiry.
BildUlrika SahlénDen handlar om hur lärarutbildare vid ett lärosäte i Sverige ser på sina individuella, kollegiala och organisatoriska förutsättningar i relation till uppdraget att fullgöra sin så kallade dubbla didaktiska uppgift. Annorlunda uttryckt, förutsättningar för lärarutbildarna att använda digital teknologi på ett vis som garanterar att lärarstudenterna lämnar sin utbildning med den professionella digitala kompetens som behövs i deras framtida professionsutövning i en allt mer digitaliserad svensk skola.
Samhället digitaliseras i en allt högre takt. Den svenska skolan följer denna utveckling och det krävs därför att både nuvarande och blivande lärare utvecklar en professionell digital kompetens som på ett pedagogiskt bra vis kan iscensätta undervisning och lärande med hjälp av digitala teknologier. Här får svensk lärarutbildning med dess lärarutbildare en nyckelroll och ett särskilt ansvar för att varje ny lärare lämnar lärarutbildningen med en professionell digital kompetens som kan användas på ett adekvat vis i skolan.
Vi har intervjuat 13 lärarutbildare som är djupt involverade i kurser inom ramen för den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) i svensk lärarutbildning.
Egentligen inte. Våra resultat bekräftar till stora delar den nordiska forskningen som finns inom detta fält. Lärarutbildningen har ett stort arbete framför sig vad gäller att skapa tillräckligt bra förutsättningar för lärarutbildarna att inte bara utveckla sin egna professionella digitala kompetens utan även att säkerhetsställa att blivande lärare inte lämnar lärarutbildningen med en bristande kompetens vad gäller att använda sig av digitala teknologier i sin undervisning och för elevernas lärande.
Det går ju alltid att ha en förhoppning om att resultaten tas tillvara inom svensk lärarutbildning. Vår bedömning är att förnuvarande förbereds inte lärarstudenterna på ett vis som är tillräckligt för att på ett framgångsrikt vis kunna arbeta i den digitaliserade skolan. Det behövs omfattande insatser i form av professionell utveckling av lärarutbildare inom detta kompetensområde, det behövs till exempel både ges tid i bemanning för att arbeta med frågor som rör professionell digital kompetens och ett revisionsarbete av nuvarande policy som styr verksamheten. Vidare behövs att ytterligare medel för forskning- och utvecklingsarbete tillskjuts från centralt håll. En spännande satsning att nämna i detta sammanhang är forskarskolan UPGRADE – Lärarutbildning och skolans digitalisering – som har sin bas vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Det var en väldigt rolig och spännande studie att göra. Hittills är forskningen inom detta kunskapsområde delvis begränsad i ett nationellt perspektiv vilket gav känslan av att det var än mer angeläget att genomföra studien. Det var också väldigt lärorikt att få möjlighet att samtala med engagerade lärarutbildare i frågan om förutsättningar för både den egna och lärarstudenternas professionella digitala kompetens. Roligt var också att få möjlighet att jobba tillsammans, vi är ett bra team som utifrån olika infallsvinklar kunde iscensätta en spännande studie och förhoppningsvis erbjuda några tänkvärda slutsatser och implikationer för lärarutbildningen.