Lina Spjut, universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, har skrivit den populärvetenskapliga artikeln.
BildUlrika SahlénArtikeln är en populärvetenskaplig text som bygger på delar av min avhandling. Den tar upp hur Sveriges och Finlands gemensamma historia (från ca 1250 till 1809) berättas i totalt 276 svenska och finlandssvenska läromedel som författades åren 1866–2016.
Att jämföra läromedel från två länder som beskriver samma sak är viktigt eftersom det visar hur samma händelser kan tolkas och berättas så olika, detta beroende på vilket perspektiv som antas. Det illustrerar skillnaden mellan det förflutna och historieberättande. När det gäller just den gemensamma tiden berättas historien olika beroende på om ett rikssvenskt eller ett finländskt nationellt perspektiv antas. Särskilt olika blir det om det är händelser som fortfarande tillskrivs betydelse för den samtid då läroböckerna är författade. I detta fall görs också en asymmetrisk analys eftersom det berättas ur ett rikssvenskt majoritetsperspektiv och ett finlandssvenskt minoritetsperspektiv, där maktrelationerna ser olika ut inom landet och över tid, perioden då läroböckerna författades är drygt 150 år lång.
Det är dessutom viktigt att skriva och publicera populärvetenskapligt, så att resultatet når ut även utanför akademin. Det känns väldigt fint att ha fått frågan och möjligheten att få skriva om detta på ett mer tillgängligt sätt.
Ja, texten baseras i huvudsak på två av fem resultatkapitel i avhandlingen. I avhandlingen analyseras fler stora historiska händelser, men även etniska aspekter av svenskt och finskt som presenteras i läroböckerna under perioden tas upp där. Det tillsammans påverkar de påbjudna föreställda gemenskaperna i läromedlen under olika perioder.
Att läroböcker visar att vår gemensamma 650-åriga svensk-finländska historia berättas på olika sätt i Sverige och Finland/ Svenskfinland och att det förändrats från periodens början till periodens slut. Det har format och formar fortfarande synen på vårt grannland, vårt grannlands befolkning och historia.
Ja, att historien har en så viktig roll i synen på vår samtid och våra behov. Det kanske inte förvånade mig att det är så, mer hur tydligt det är i läroböcker.
Ja, både själva avhandlingen och den här populärhistoriska artikeln har varit roliga att skriva. Det har varit särskilt roligt att skriva populärvetenskapligt, det är liksom friare på något sätt även om man fortfarande har ett vetenskapligt förhållningssätt till innehållet. Det känns lite som att vara lärare igen, att få berätta, att förmedla och förklara, att få ha en egen röst. Och dessutom är det väldigt roligt att få publicera i Finland eftersom så stor del av min forskning berör Finland och Svenskfinlands historia. Det känns riktigt spännande och roligt.
Länk till artikeln: https://www.skolhistoria.fi/lina-spjut-den-gemensamma-historien-i-rikssvenska-och-finlandssvenska-larobocker-1866-2016/