Lina Spjut har skrivit artikeln i Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education.
BildUlrika SahlénArtikeln behandlar vad som tas upp om de fem nationella minoriteterna i svenska grundskoleläroböcker i historia, geografi, religionskunskap, samhällskunskap och svenska. Detta analyseras utifrån skrivningar i läroplanens olika delar. Det är 56 aktuella läromedel som ingår i studien, både traditionella tryckta läromedel och digitala läromedel.
Eftersom läromedel är ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen är det viktigt att lärare vet vad de innehåller. Läromedel granskas inte av någon statlig eller pedagogisk myndighet/ instans, därför är det viktigt att vetenskapligt studera och analysera innehållet i läromedlen utifrån de direktiv som läroplanen ger. Lärare själva har sällan tid eller möjlighet att undersöka och analysera de läromedel de använder, vilket gör det extra viktigt att läromedlen på marknaden får en genomlysning. Dessutom är det viktigt att alla delar av Sveriges befolkning känner sig inkluderade och upptagna i den nationella gemenskapen, därför är det viktigt att studera hur såväl nationella minoriteter som andra minoriteter representeras i läroplaner och läromedel för den obligatoriska svenska grundskolan.
Det är en del av det postdok-projekt om nationella minoriteter som jag arbetat med sedan 2019. Jag arbetar också på artiklar om andra perspektiv på de nationella minoriteterna i läromedel och läroplaner.
Resultaten visar att det spretar mycket i läromedlens innehåll om de nationella minoriteterna. Det skiljer sig såväl mellan skolämnen, förlag och mellan de fem minoriteterna. Det har hänt mycket med innehållet sedan 2000 då nationella minoriteter blev en del av undervisningsinnehållet i grundskolan, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.
Ja, dels att romer fått ta en större plats i läromedlen, något som tidigare forskning inte visat. Men också att läromedel både tolkat in mer respektive mindre än läroplanen kräver. En del geografiläromedel tar upp nationella minoriteter trots att det inte står med i geografis kursplan, medan andra läromedel ibland missat väsentliga delar av minoriteternas historia, kultur, språk och religion utifrån respektive ämnes kursplan. Vad som är de fem minoriteternas ”kultur” visade sig också skapa en tydlig tolkningsproblematik hos förlagen/författarna.
Ja, det har varit spännande. Det är ett omfattande material att gå igenom, även om inte allt i de 56 läromedlen analyserats har allt lästs för att finna allt som finns skrivet om de nationella minoriteterna. I arbetet med materialet har också nya tankar uppkommit som lett till helt andra forskningsfrågor än jag ursprungligen hade tänkt mig, vilket också lett till helt andra typer av studier och artiklar att arbeta vidare med.
Länk till artikeln.