Kirsi Kohlström har skrivit artikeln i tidskriften Human Resource Development Quarterly.
BildUlrika SahlénArtikeln handlar om en intervjustudie i vilken jag undersöker svenska polisers professionella utveckling.
Polisers professionella utveckling är viktigt att studera i och med att poliser sällan lämnar polisyrket och istället har möjlighet att i sin karriärutveckling rotera mellan eller byta till olika tjänster inom polisorganisationen. Hur det här går till och vad poliser anser om förutsättningarna för deras karriär- och kompetensmässiga utveckling vet vi mindre om.
Ja, den studien som presenteras i artikeln ingår i mitt avhandlingsprojekt där jag genom en longitudinell forskningsansats studerar polisers uppfattningar om kompetensutveckling i polisutbildning och i polisyrket.
Resultaten visar på att polisorganisationen bidrar till att poliser på olika tjänster utvecklar olika lärandevägar beroende på om kompetensutvecklingsstrategin är formell, dvs i första hand fokuserar på formella utbildningsinsatser för personalens kompetensutveckling antingen utanför eller på arbetsplatsen, eller integrerad, dvs där det är fokus på att kombinera formell utbildning med stöd från närmaste chef till att omvandla kunskaper från utbildningen till det dagliga arbetet. Det är tre centrala organisatoriska förutsättningar som påverkar vilken strategi som tillämpas för de olika tjänsterna. En förutsättning handlar om hur den formella utbildningen är utformad. En annan fokuserar hur närmaste chefen stödjer till dagligt lärande. Den sista handlar om vilket utrymme det finns i arbetsschemat för kompetensutveckling. Beroende på hur dessa förutsättningar är utformade påverkas polisernas sätt att kompetensutveckla sig och deras sätt att lära. De som arbetar i yttre tjänst får ta större eget ansvar för sitt lärande, vilket bidrar till att de huvudsakligen utvecklar en självdriven lärandeväg. Poliser som arbetar på specialisttjänster eller på chefspositioner utvecklar istället mestadels en informationsdriven lärandeväg. Med självdriven lärandeväg menas att individen i hög utsträckning själv tar initiativ till att utveckla kompetenser för polisarbetet. Med informationsdriven lärandeväg menas att individen får stöd i att utveckla kompetenser genom exempelvis relevant information och delande av andras erfarenheter av polisyrket.
Utöver detta framkommer att kvinnliga poliser i yttre tjänst som blir gravida och som enligt organisatoriska bestämmelser behöver förflyttas från den yttre tjänsten, upplever att de själva får se till att kompetensutveckla sig utan stöd från andra i organisationen för den nya placeringen. De upplever också att de när de ska återgå till sin ursprungliga tjänst är utelämnade till stort eget ansvar för att uppdatera sin kompetens. De här gör att kvinnliga poliser i yttre tjänst som blir gravida ”tvingas” till dubbla lärandevägar där det krävs stort eget ansvar för att utveckla nödvändig kompetens för polisarbetet.
Det som var förvånande var att det blev tydligt att beroende av vilken tjänst som en polis innehar kan deras lärande bli mer präglat av en viss sorts aktivitet som också inverkar på hur de anser att professionell utveckling bör gå till för poliser. Även att kvinnor som blir gravida får ett dubbelt ansvar för sin professionella utveckling som även verkar påverka deras karriärer var förvånande.
Ja, jag tycker att det alltid är spännande att undersöka fenomen genom att intervjua människor, i och med att jag inte innan vet vad de kommer att säga. När jag sedan har gjort flera intervjuer går det att analysera informanternas svar ur ett individrelaterat- och sammanhangsspecifikt perspektiv. Det här tillsammans ger en mycket god insyn i både individspecifika och mer kollektiva uppfattningar.