Om artikeln

Genre Positions and Epistemic Cognition: Swedish Upper Secondary School History Teachers and the Nature of History

Scandinavian Journal of Educational Research

Henrik Åström Elmersjö har skrivit artikeln i Scandinavian Journal of Educational Research.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om hur lärare i historia på svenska gymnasier ser på sitt ämne ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv; vad de anser att historisk kunskap är kunskap om. Mer konkret bygger studien på en enkät, som närmare 400 svenska gymnasielärare i historia har svarat på, där de tar ställning till olika påståenden om exempelvis förhållandet mellan det förflutna i sig och den historia som berättas om detta förflutna i samhället och i skolan, samt hur de anser att vi kan veta något om särskilda historiska händelser.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Skolans historieämne har under de senaste 50 åren genomgått ganska stora förändringar gällande synen på historisk kunskap. En del av dessa förändringar har gjort att ämnet har kommit att handla mindre om minneskunskap och mer om hur vi kan ha olika perspektiv på samma händelser, och hur historia används på olika sätt med olika syften. Det är en ganska stor förändring i hur vi förväntas se på historisk kunskap och det är inte givet att alla lärare som undervisar i historia har en epistemologisk grundsyn som stämmer överens med de ganska konstruktivistiska överväganden som kurs- och ämnesplaner i viss mån bygger på.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, studien ingår i ett större, internationellt projekt om historia, epistemologi och undervisning, som finansieras av Vetenskapsrådet. I projektet kommer också svenska förhållanden att jämföras med förhållandena i den kanadensiska provinsen Quebec.

Vad innebär resultaten?

En mycket stor del av de lärare som svarade på enkäten saknar en konsekvent linje i sin syn på historisk kunskap och hur denna kunskap korresponderar mot en förfluten verklighet. Man kan säga att de ”vobblar” mellan olika kunskapsteoretiska ståndpunkter. Även internationell forskning har visat att det är vanligt att historielärare är inkonsekventa i dessa frågor och det har spekulerats en del i vad det kan bero på. I min studie finner jag att det också finns teoretiska brister i forskning om ”epistemisk kognition” hos lärare eftersom modellerna inte tar hänsyn till att lärarna tenderar att besvara den här typen av frågor från två olika infallsvinklar, dels som personer som studerar historia, och dels som personer som undervisar i historia. Skillnaden i förhållningssätt kopplade till dessa infallsvinklar kan förmodligen ge upphov till ett visst vobblande. Samtidigt visade resultaten från min studie att det är fler yngre lärare som anser att förhållandet mellan det förflutna i sig och historien om detta förflutna är komplext, medan äldre lärare i större utsträckning har en mer objektivistisk inställning och ser det här förhållandet som tämligen enkelt. Denna skillnad mellan åldersgrupper verkade också finnas kvar efter att det kontrollerats för antal år i yrket.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Generellt sett stämmer nog resultaten med vad som kunde förväntas, men skillnaden mellan olika åldrar var lite överraskande och vidare studier med djupintervjuer kommer att genomföras för att borra djupare i denna fråga. Jag hade nog också trott att det skulle vara stora skillnader mellan lärare med kort utbildning i historieämnet och lärare med längre utbildning, men det visade sig att dessa skillnader var mycket små.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Absolut, och framför allt är det alltid roligt när studier både bekräftar vad vi tror att vi redan vet och samtidigt säger något nytt som ger oss anledning att gräva lite mer.