Cecilia Stenlings artikel i Sociology of Sport Journal
BildUlrika SahlénArtikeln handlar om vad jag menar är en central aspekt av svensk föreningsidrott och svensk offentlig idrottspolitik, nämligen idrottspolitiskt påverkansarbete. På ett allmänt plan kan man säga att idrottspolitiskt påverkansarbete är alla de aktiviteter som föreningsidrotten utför för att försöka påverka offentliga organisationer att göra saker som gynnar föreningsidrotten. Mer specifikt handlar artikeln om vilka argumentationslinjer som idrottens paraplyorganisationer använder i sitt påverkansarbete, varför de ser dessa som effektiva, och vilka konsekvenser det kan få för idrotten att de använder sig av just dessa ’retoriska verktyg’.
Under en ganska lång period har idrottsforskare undersökt hur det offentliga försöker ’disciplinera’ idrottssystem. Med den här artikeln ville vi vända på kuttingen och istället studera hur det ser ut när idrotten försöker disciplinera det offentliga, och vilka effekter det kan få på idrotten själv. Vi menar att detta är en allt viktigare men bortglömd av aspekt av relationen mellan det offentliga och idrotten.
Japp! Det här är den tredje artikeln från mitt postdok-projekt som handlar om hur, varför och med vilka idrottsinterna konsekvenser svensk föreningsidrott genomför idrottspolitiskt påverkansarbete.
För den som är nyfiken så finns de övriga två att läsa här
1. From ‘passive custodian’ to ‘active advocate’: tracing the emergence and sport-internal transformative effects of sport policy advocacy
2. Professionalization and its consequences: how active advocacy may undermine democracy
Det finns också en liten ’förstudie’ på samma tema
Artikeln som den rapporteras i går att läsa här:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/19406940.2017.1348382?needAccess=true
Ett av mina största forskningsintressen är sidoeffekter av organiserings- och styrningsprocesser, särskilt sådana som omgärdas av optimistiskt och positivt språkbruk (t ex ’modernisering’). Idrottspolitiskt påverkansarbete är ett bra exempel på ett ’hett’ fenomen inom svensk idrott, och i den här artikeln visar vi inte bara idrottspolitiska arguments ’arkitektur’, vi pekar också på internidrottsliga effekter som följer av denna arkitektur. Ett exempel är risken att paraplyorganisationer - i sin iver att ’sälja’ idrottens samhällsbidrag - ’lovar’ saker i sin argumentation som föreningar sedan blir ansvariga för att utföra, trots att de själva kanske inte skriver under på argumentationslinjen. Ett annat exempel är hur den retorik som utvecklas under påverkansarbete kan förändra relationerna mellan organisationer i ett system, i det här fallet framför allt i termer av ökad specialisering och centralisering.
Haha, jag är väldigt sällan sjukt nöjd, men den här blev faktiskt helt okej. Och titeln är bra tycker jag, men den är helt Mikes förtjänst! Det är också kul att publicera sig i en nordamerikansk tidskrift, det kan behövas lite europeiska perspektiv där på andra sidan Atlanten.