Om artikeln

The role of physiological testing for athlete development in sport: The elite athlete perspective

International Review for the Sociology of Sport

Tor Söderström, Stefan Sandlund, Runa Westerlund och Taru Tervo har studerat betydelsen av fysiologiska tester för idrottslig utveckling.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikeln utforskar vuxna individ- och lagelitidrottare och deras erfarenheter av att göra fysiologiska tester under gymnasieperioden och upp till vuxen ålder samt hur de upplevt meningen med och betydelsen av fysiologiska tester för deras idrottsliga utveckling. Genom att kombinera Schatzkis praktikteori med Deweys lärandeperspektiv, utforskas och belyses den fysiologiska testpraktiken och vilket lärande som möjliggörs och begränsas inom den praktiken.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Fysiologiska tester har blivit en integrerad och resurskrävande del av talangutveckling inom idrott. Forskningen har hittills centrerats kring fysiologiska innebörder kopplat till testerna. Påstådda fördelar med att använda fysiologiska tester är att tränare kan använda tester att optimera idrottarens prestation men även för att ge motiverande feedback till idrottare. Idrottares perspektiv på och erfarenheter av fysiologisk testning på deras kroppsliga förmågor har inte studerats tidigare trots den omfattning av tester som förekommer inom idrott idag.

Ingår det i en större undersökning?

Studien bygger på data från två olika projekt som studerat vägar till elitnivå i idrott.

Vad innebär resultaten? 

Resultaten visar att fysiologiska testers innebörd och betydelse för den idrottsliga utvecklingen relaterar till hur testerna följs upp och därmed kontextualiseras. Uppföljning och kontextualisering av testerna i relation till prestation inom den specifika idrotten har gjorts väldigt sällan och därför verkar syftet med tester vara oklart för informanterna. Analysen visar också att det finns en form av idrottsövergripande gemensamhet där samma förståelser, regler eller mål – oavsett vilken sport det gäller – styr tränares och idrottares beteende när det gäller fysiologiska tester. Den fysiologiska testmetoden, genom regler och strukturer, betonar tester som isolerade kvantifierade indikatorer på fysisk status. Användningen av fysiologiska tester som en del av lärande eller som ett medel för idrottares utveckling kan därför ifrågasättas.

Är det något i resultaten som förvånar er?

En sak som kanske förvånar är, trots att idrottare testat sig i föreningen, gymnasieskolan och ungdomslandslag, att det har upplevts ha haft så liten betydelse för deras utveckling.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Det har varit intressant att få ta del av alla idrottares erfarenheter och reflektioner kring vad de varit med om. Det har även varit intressant att kombinera olika teoretiska perspektiv och kritiskt granska den fysiologiska testningspraktiken och dess möjligheter för individer att lära sig och utvecklas som idrottare.