Om artikeln

Expanding the special education professional toolbox: a case study of a digitalised special education practice in Sweden

Journal of Research in Special Educational Needs

Martin Holmgren har undersökt vad inkludering och digitalisering innebär för specialpedagoger och speciallärare.

Vad handlar artikeln om?

Den handlar om hur två politiska/samhälleliga trender inom utbildning - inkludering och digitalisering – förstås, relateras och representeras i specialpedagogiska aktiviteter. Studien bygger på enkäter och intervjuer med specialpedagoger och speciallärare i en svensk kommun.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Både inkludering och digitalisering debatteras flitigt på skolpolitisk nivå och får inte sällan stå till svars för de sjunkande mätbara resultat som PISA-undersökningar och liknande visar. Denna politiska förskjutning tycker jag är mycket intressant, och kritiska perspektiv på skolfrågor är viktiga för skolutveckling. Många argument hämtas från hjärnforskning och kognitionsvetenskap som på senare tid stärkt sin position inom skolforskning. Jag hävdar därför att det är extra viktigt att bidra med ett (special)pedagogiskt perspektiv som bygger på skolpraktikers erfarenheter och tankar.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, studien ingår i mitt avhandlingsprojekt och är den andra publikationen.

Vad innebär resultaten?

Deltagarna beskriver en upplevd förskjutning i vad inkludering är/betyder; från ett gruppcentrerat perspektiv till ett personcentrerat perspektiv. Det sistnämnda betonar individens rättigheter och behov framför det gruppcentrerade perspektivet, som snarare har gemenskap och mångfald som utbildningsideal. Detta beskrivs i artikeln som en kulturhistoriskt driven utveckling som påverkas av samhälleliga diskurser. Vidare beskrivs digital teknik som en utökning av den specialpedagogiska verktygslådan i arbetet för inkludering. Digital teknik anses tillföra alternativ och variation och möjliggöra differentiering, vilket beskrevs som viktiga aspekter av inkludering enligt definitionen i denna studie.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Jag blev lite förvånad över hur ”balanserade” åsikter och tankar som kom fram i intervjuerna. Jag hade kanske förväntat mig att deltagarna skulle kunna delas in i två kategorier: för och emot digital teknik i skolan. Men nästan samtliga pratade om att digital teknik kan tillföra i vissa sammanhang och under vissa förutsättningar, men att det inte ska/bör ersätta de mer traditionella arbetssätten. Ett ”både-och”-perspektiv var tydligt, inte ett ”antingen/eller” (vilket ibland är fallet i den mediala/politiska debatten). Dock framkom ett upplevt problem gällande att ha tillräcklig kunskap för att avgöra när, hur och varför digital teknik ska användas och inte.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Den var framför allt lärorik och intressant att göra. Under forskningsprocessen fick jag fördjupa mina kunskaper gällande t.ex. intervjuteknik, inramning och teoretisk analys av empiri.