Om artikeln

Geek nostalgia: the reflective and restorative defence of white male geek culture

New Media and Society

Fr v: Maria Berge, Andreas Ottemo, Heather Mendick och Eva Silfver.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Fokus för artikeln är den nostalgi som vi identifierat som en central komponent inom nördkulturen. Vi ville undersöka hur och varför nördar är nostalgiska och tycks längta tillbaka till en tid som de samtidigt själva uppfattar som präglad av marginalisering, hån och mobbing.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Det är viktigt att studera nostalgin eftersom vi ser att den hänger samman med ett grindvaktande om vilka som räknas som ”riktiga” nördar och därmed har rätt till vissa privilegier.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, artikeln är en del av ett större VR-finansierat projekt: ”Nörden som grindvakt? Föränderliga relationer mellan kön, ’ras’ och teknik”, där vi under en femårsperiod besökt olika nördiga sammanhang för att utforska nördens varande och görande i dagens samhälle bl.a., som i detta fall, poddar, YouTube-kanaler och mer populärkulturella ”nördmässor” som Comic Con och SciFiWorld.

Vilka är ni som jobbat och skrivit tillsammans?

Vi är fyra forskare: Andreas Ottemo från Göteborgs universitet och huvudförfattare för artikeln, Heather Mendick från London (oberoende forskare) samt Maria Berge och Eva Silfver – båda från Umeå universitet.

Vad innebär resultaten?

Våra resultat pekar på att nördnostalgin egentligen inte handlar om att idealisera det förflutna. I stället representerar den ett sorts fastklamrande vid offerskap, lidande och marginalisering och gör sådana erfarenheter till grund för ”autentisk” nördidentitet. Nostalgin blir då ett sätt att mobilisera maskulint offerskap på ett sätt som står i samklang med bredare samhälleliga strömningar där män bevakar sina privilegier genom att göra anspråk på utsatthet och att vara offer (jfr ”incels”). Nördnostalgin reproducerar därmed en vit, maskulin nördkultur på ett sätt som står i konflikt med den pluralisering av nördkulturen vi kan se på andra håll.

Är det något i resultaten som förvånar er?

En utgångspunkt och en uppfattning som bekräftades i studien är att ”nörden” idag är populärare än någonsin. Inledningsvis var det därför en överraskning att se hur oerhört nostalgiska nördkulturen är, eftersom nostalgi inom forskning om kön och etnicitet/”ras” brukar förklaras som en reaktion på en känsla av statusförlust eller att det var ”bättre förr”. Därtill har vi stundvis blivit överraskade av att vårt nördprojekt blivit mer politisk än vi tänkt. Vi har fått upp ögonen för den makt som framgångsrika geekentreprenörer har och det oroar oss.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Det var spännande att ge sig ut till olika ”mässor” och observera och försöka förstå vad som händer där, och att vända och vrida på vad nostalgi kan betyda för olika människor om man undersöker det mer sociologiskt och kulturteoretiskt.