Om artikeln

Organisation, attendance, and gained knowledge: a case-study of local variations in parish schools and ironworks schools in northern Sweden

Paedagogica historica

Lina Spjut har tillsammans med Fredrik Olsson Spjut, vid Enheten för ekonomisk historia, skrivit artikeln i tidskriften "Paedagogica historica".

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikelns större tematik rör organisation, närvaro och elevers kunskaper i Bygdeå och Gideå socknar under 1800-talet. I studien görs en jämförelse mellan folkskolor som drevs av Gideå och Bygdeå socknar och folkskolor som drevs av Robertsfors och Gideå järnbruk. Går det att skönja några skillnader i organisationen och elevers närvaro, samt de kunskaper eleverna hade efter avslutad skolgång, beroende på om de gick i sockenskolor eller bruksskolor (järnbrukens skolor)?

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

För att i förlängningen kunna förstå hur 1800-talets skolsystem fungerade i norra Sverige. Det är viktigt ur flera perspektiv, dels ur ett utbildningshistoriskt perspektiv där norra Sverige är understuderat liksom järnbrukens och sågbolagens folkskolor. Det är också viktigt ur ett ekonomiskt historiskt perspektiv där utbildningshistoria kan bidra med att kvalitativt undersöka vad humankapitalet (människors samlade utbildningsnivå vid en tidpunkt) bestod av, vad kunde människor i norra Sverige i mitten och slutet av 1800-talet. Humankapital har i ett ekonomiskt historiskt perspektiv pekats ut som en förutsättning för den industrialisering som startade med de norrländska sågverken. Det är också viktigt att se hur privata aktörer på skolmarknaden agerade och vad de bidrog med under 1800-talet, där kan vissa paralleller dras till dagens skolmarknad.

Vad är bakgrunden till att ni har gjort studien och ingår det i en större undersökning?

Studien är den andra artikeln i ett större projekt som handlar om norrländska järnbruks folkskoleverksamhet under 1800-talet. I studien undersöks flera järnbruksskolor, men också flera sockenskolor under perioden. Dels studeras organisationen och finansieringen, dels närvaron, vilka skolämnen, vilket skolmaterial som användes och vilka resultat skolorna rapporterade in. Det finns också en komparativ ansats i projektet där de olika skolverksamheterna jämförs utifrån vilka som drev skolan, järnbruken eller socknen.

Vad innebär resultaten och på vilket sätt har vi nytta av kunskapen idag?

Vi kan se att det är en av bruksskolorna som sticker ut på ett positivt sätt, Gideå bruksskola. Elevernas inrapporterade resultat var högre än de andra skolornas, bruksledningen var engagerade och positivt inställda till sin skoldrift och skolinspektörer både från statligt och kyrkligt håll berömmer skolans undervisning, innehåll, närvaro och resultat. Vi har i studien tagit hänsyn till hur långt barnen har till skolan och andra orsaker till eventuell frånvaro, men trots det visar Gideåbruk upp bättre resultat. Det går inte genom denna studie att dra några generella slutsatser, men skapar ett behov att få studera fler sockenskolor och bruks/bolagsskolor i regionen.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Ja, att Gideå bruksskola har så väldigt mycket bättre renommé än de andra skolorna. I övrigt är vi mest förvånade över hur svårt det är att få komma in i vissa arkiv för att titta på det skolmaterial som finns där.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, mycket. Detta är det en idé vi haft länge och det känns otroligt roligt att få genomföra den. Det är ett samarbete mellan pedagogik och ekonomisk historia där vi möts i hur ekonomi påverkar skolverksamheter under 1800-talet. Pedagogik, utbildningshistoria och ekonomisk historia bidrar med olika kompetenser och synsätt på vad som påverkar skolutveckling och elevresultat, något som skapar både dynamik och spänning, åtminstone för oss som jobbar tillsammans. Vi hoppas att vi lyckats förmedla det i artikeln.