Om artikeln

Folkskoleväsende och industrialisering i Norra Sverige: Relationer mellan Olofsfors järnbruk och Nordmaling socken vid organiseringen av folkskoleväsendet i 1800-talets decentraliserade skolsystem

Nordic Journal of Educational History

Lina Spjut och Fredrik Olsson Spjut har skrivit artikeln tillsammans.

Bild

Vad handlar artikeln om?

Artikelns större tema rör folkskolor som drevs av Olofsfors järnbruk under 1800-talet. Mer specifikt handlar artikeln om hur relationerna mellan Olofsfors bruksledning och Nordmalings socken under 1800-talet påverkade hur skolorna i socknen organiserades och drevs. Den diskuterar också de skillnader i rapportering av skolornas kvalitet som gjordes, dels av den lokala kyrkoherden, dels av folkskoleinspektörerna.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

För att förstå hur komplext hela vårt skolsystem är, från formaliseringen med de-centralisering 1842 och vidare ända fram till idag. Denna artikel fokuserar på 1800-talet med fyra nedslag mellan 1816–1862. Även under 1800-talet fanns många privata aktörer på ”skolmarknaden”, och artikeln visar på några problem man hade då, men också hur man löste de problem som uppkom. Genom att studera det förflutna, får man större förståelse för hur det fungerar idag.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, det är ett större projekt som handlar om norrländska järnbruks folkskoleverksamhet under 1800-talet. I studien undersöks flera järnbruksskolor, men också flera sockenskolor under perioden. Dels studeras organisationen och finansieringen, dels närvaron, vilka skolämnen, vilket skolmaterial som användes och vilka resultat skolorna rapporterade in. Det finns också en komparativ ansats i projektet där de olika skolverksamheterna jämförs utifrån vilka som drev skolan, järnbruken eller socknen.

Vad innebär resultaten?

I den här artikeln innebär resultaten att vi kan bidra till ett större forskningsfält hur relationer mellan förindustriella verksamheter, industrialisering och utbildning såg ut, men också specifikt bidra till kunskapsområdet om norrländska järnbruks folkskoleverksamhet under 1800-talet. Vi har kommunicerat resultaten till Olofsfors bruksmuseum och de har kunnat använda delar av våra resultat till sina utställningar, vilket känns extra roligt.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Ja, att järnbruket som aktör var inblandad i så många av socknens sociala frågor, vilket verkligen visar på den stora förändring i samhällsstruktur som skedde under 1800-talet.

Något förvånande var också hur olika uppfattning kyrkoherden i Nordmaling och folkskoleinspektören hade rörande kvaliteten på Olofsfors bruks skola.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, mycket. Dels är det en idé vi haft länge men inte kunnat genomföra, dels är det fantastiskt spännande att få arbeta tvärvetenskaplig just mellan utbildningsvetenskap och ekonomisk historia. Våra ämnen bidrar med olika kompetenser och synsätt på vad som påverkar skolutveckling, den ena ser saker som den andra inte ser, och tillsammans blir det dynamiskt och spännande att arbeta med materialet, analysera och se samband.

Det är också en härlig känsla att få läsa handskrifter som är ibland 200 år gamla. Tänk att det finns bevarat och arkiverat för oss att bara ta del av, lyxigt. Tack till alla arkiv vi letat i.

Och tänk att inget är helt nytt under solen, man slet med liknande problem då som vi gör nu.