Om artikeln

Experimental education projects and their data collection. Policy history on experiments with “children’s life questions” in welfare-state Sweden late 1960s to early 1970s

Paedagogica historica

Vad handlar artikeln om?

Artikeln har skrivits inom ramen för ett projekt som heter Barn och Läroplan. Existentiella frågor och skolans svar. En del i projektet är att vi har jämfört elevers livsfrågor idag med barns livsfrågor från 1970-talet och framåt genom att samla in elevtexter samt genom att analysera äldre elevtexter som finns arkiverade vid Universitetsbiblioteket här i Umeå. Denna artikel handlar om de metodologiska utmaningar som uppstår vid den här typen av jämförelser. Genom att belysa det första experimentella forskningsprojektet om elevers livsfrågor som genomfördes av Sven Hartman med kollegor i slutet av 1960-talet, det s.k. UMRe- Projektet, diskuterar vi i artikeln hur de insamlade elevtexterna kan förstås utifrån det specifika politiska och institutionella sammanhang där de en gång skapades. Det är Mette Burchardt, Professor i historia vid Centre for Education Policy Research vid Ålborgs universitet, som är huvudförfattare för artikeln, men det är jag som gjort huvuddelen av bakgrundsarbetet. Vi båda ingår i projektgruppen för Barn och Läroplan.

Vad innebär resultaten och varför är det viktigt att studera detta ämne?

Poängen är att visa på de metodologiska utmaningar som finns när man använder elevtexter som historiska källor, samt betona vikten av ett diakroniskt perspektiv, via kontextualisering och historisk analys av både den institutionella och politiska nivån.

UMRe (Undervisningsmetodik – religionskunskap) finansierades av Skolöverstyrelsen och syftet med projektet var att underlätta övergången från det Kristendomskunskap till det objektiva och icke-konfessionella nya Religionskunskapsämnet som introducerades i grundskolan via läroplanen från 1969. I artikeln beskriver vi vad UMRe-projektet syftade till och hur det kan ses som ett av de stora experimentella forskningsprojekten som genomfördes vid den tiden. UMRe var experimentellt på så vis att det inte bara utvecklade undervisningsmaterial till det nya ämnet utan även bidrog till ett nytt fokus i ämnet, elevernas egna livsfrågor, och utvecklade särskilda forskningsmetoder för att kunna ”fånga” vilka livsfrågor elever i olika åldrar bar på. Förutom detta influerades UMRe-projektet av flera andra strömningar. Pedagogiskt var MAKIS-principen och Piagets teorier dominanta, men synen på religionsämnet påverkades också av dåtida brittiska influenser från Ronald Goldmann och senare även från Michael Grimmitt.

Artikeln belyser även hur UMRe-projektet ur ett större perspektiv var inbäddat i olika socio-politiska strömningar. UMRe-projektet kan framförallt ses som en del i Sveriges dåvarande välfärdspolitik där förändringen av skolämnet både var en del av den sekulariseringspolitik som fördes, samt en del av implementeringen av en grundskola för alla. I denna process blev både individualisering via elevers livsfrågor och objektivitetskravet i Religionskunskapsämnet framträdande. Att UMRe som forskningsprojekt skulle bidra till att implementera läroplansförändringen kan också ses som en del av den tilltro som fanns till social ingenjörskonst och som var typisk för den utbildningspolitik som fördes under kalla krigets era.

Sammantaget visar artikeln hur rörelsen från ”religion” till ”livsfråga” kan förstås utifrån alla dessa strömningar och väcker frågan om de insamlade elevtexterna kan förstås som något annat än produkter av dessa influenser.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Det är den första historiska artikel som jag har skrivit och det har varit otroligt lärorikt. Jag har dels fått lära mig mycket om arkivarbete, dels om hur man gör historiska analyser på ett systematiskt och vetenskapligt sätt. Mette Buchardt är väldigt kunnig inom både religionskunskapsämnet och nordisk utbildningshistoria. Det har varit väldigt intressant att få arbeta tillsammans och att kunna sammanföra de till synes små detaljerna som jag grävt fram ur arkivet om UMRe-projektet med en större bild av projektens historiska och socio-politiska kontext. Vi håller på med en ytterligare artikel som kommer att handla om fler av de tidigare genomförda livsfrågeprojekten som finansierades av Skolöverstyrelsen och där vi utforskar kopplingen till skolans demokratiuppdrag lite närmare.