Segregated special educational solutions designated for pupils diagnosed with neurodevelopmental disorders: School leaders’ understandings
Education Inquiry
Johan Edin har fått sin artikel publicerad i tidskriften "Education Inquiry".
BildUlrika Sahlén
Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om skolledares förståelse av särskiljande specialpedagogiska verksamheter riktade till elever diagnostiserade med ADHD och/eller autism där huvudsyftet är att öka kunskapen om det svenska systemet för specialpedagogiska insatser som en del av grundskolans utbildningssystem.
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
I Sveriges kommuner existerar olika speciallösningar för elever som har diagnostiserats med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men väldigt lite är egentligen skrivet om hur dessa särskiljande verksamheter förstås av inblandade parter. Det vill säga om det finns en gemensam förståelse för verksamheternas syfte och mål för den personal som, på ett eller annat sätt, är involverade i praktikerna. En oklar målbild av en verksamhet/organisation är något som försvårar organisatoriskt lärande och därmed en kritisk granskning och utveckling av den egna verksamheten. När det rör verksamheter som har ett särskiljande syfte som motiveras utifrån om eleven har en viss diagnos eller inte är studier som den här extra angelägna då en placering i en specialverksamhet kan innebära hinder för vidare inkludering under skoltiden och därmed också rätten till en likvärdig utbildning. Något som i förlängningen kan skapa hinder för förutsättningar till inkludering på jämlika villkor i det demokratiska samhället.
Ingår det i en större undersökning?
Ja, artikeln ingår i mitt doktorandprojekt.
Vad innebär resultaten?
Resultaten visar på att skolledare definierar och förstår särskiljande specialpedagogiska verksamheter på olika sätt, något som också bidrar till att komplicera bilden av syfte och mål med verksamheterna. Detta kan verka trivialt, men verksamheter med oklara målbilder och syften blir också svåra att utvärdera och motivera. Genom att intervjua skolledare (från rektorer till högsta beslutande tjänsteperson) som alla är involverade i särskiljande specialpedagogiska verksamheter med samma kommunala huvudman har jag kunnat visa på hur olikartad förståelsen för dessa verksamheter är. Vidare visar studiens resultat att kommunikationen och samarbetet mellan samma och olika beslutsnivåer var bristfällig och ibland inte önskvärd. Flera av informanterna uttryckte också bristande tillit till den kommunala huvudmannen gällande intresse för och stöd i organiserandet av specialverksamheterna. Sammantaget orsakar detta hinder för det som brukar benämnas systemtänkande, det vill säga att de individer som är inblandade i en verksamhet kan anamma ett holistiskt (en helhetsbild) perspektiv av den egna verksamheten. Alltså ett slags konsekvenstänkande och en förståelse om att delar och helhet hänger ihop. Om förutsättningar för detta saknas leder det i sin tur till hinder för organisatoriskt lärande där reflektion och kritisk granskning av den egna verksamheten är viktiga beståndsdelar. En tolkning som jag gör i min artikel är att en bidragande orsak till detta står att finna i att särskiljande specialpedagogiska verksamheter inte är fullt ut integrerade i den ordinarie utbildningspraktiken och därmed kan de förstås som så kallade tilläggsenheter. Tilläggsenheter är problematiska i skolans värld då de för med sig att den ordinarie pedagogiska praktiken inte behöver utvärderas och förändras så länge det är praktiskt möjligt att flytta, exempelvis, diagnostiserade elever till en annan verksamhet.
Är det något i resultaten som förvånar dig?
Ja, till exempel hur dåligt insatta en del skolledare var i skollagens och andra styrdokuments formuleringar om stödinsatser. Vidare var det förvånande att vissa skolledare ansåg att samarbete och erfarenhetsutbyte med andra skolledare inte var viktigt eller ens önskvärt Vanligt förekommande är annars att skolledare har regelbundna träffar där skolverksamhet diskuteras, men det gäller uppenbarligen inte särskiljande specialpedagogiska verksamheter för elever som har diagnostiserats med ADHD och/eller autism.
Var det en spännande studie att göra och varför?
Ja, det var en spännande studie att göra då neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och placering av elever i särskiljande verksamheter är ett högaktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle.
Referens
Johan Edin (2023). Segregated special educational solutions designated for pupils diagnosed with neurodevelopmental disorders: School leaders’ understandings, Education Inquiry, DOI: 10.1080/20004508.2023.2173120