Om artikeln

Doing gender and professional identity: inclusion and exclusion of female civilians in criminal investigations

Policing & society

Ulrika Haake, Ola Lindberg och Oscar Rantatalo har intervjuat 48 kvinnliga brottsutredare med avseende på deras upplevelse av att vara inkluderad i arbetet eller inte.

Bild

Vad handlar artikeln om?

Syftet med studien var att undersöka hur görandet av (doing) kön och yrkesidentitet korsas i berättelser om inkludering och/eller utanförskap i civila brottsutredares yrkesutövning. Eftersom yrkesbakgrund och könssammansättning förändras i och med civilianiseringen av polisen (fler icke polisutbildade men högutbildade och fler kvinnor) baseras denna studie på intervjuer med 48 kvinnliga civila brottsutredare från olika delar av Sverige. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fyra möjliga positioner för i vilken utsträckning de civila brottsutredarna beskriver sig/sin yrkesgrupp vara inkluderad i arbetet eller inte och på vilka sätt. Dessa utgår från dimensionerna unikhet (uniqueness) och tillhörighet (belongingness) och är följande; 1) inkluderad (hög unikhet och hög tillhörighet), 2) separerad (hög unikhet men låg tillhörighet), 3) assimilerad (låg unikhet men hög tillhörighet) och 4) exkluderad (låg unikhet och låg tillhörighet). Vi fann berättelser utifrån alla fyra positioner och visar att tillhörighet och unikhet interagerar på komplexa sätt och drar också slutsatsen att skärningspunkten mellan att vara en civil brottsutredare och kvinna blir tydlig, särskilt i berättelser om utanförskap. Civila brottsutredares berättelser är viktiga att lära av och kan hjälpa Polisen att bli medveten om hinder och möjligheter för civilanställdas fulla deltagande i brottsutredningsarbetet. Aspekter av samhörighet och unik kompetens behöver lyftas för att bidra med kunskaper om hur kön och yrkesidentitet kan göras om (re-doing) på ett sätt som bidrar till att minska framtida hinder för full inkludering av kvinnliga och civila brottsutredare i polisarbetet.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

De senaste åren har polisen velat anställa 10.000 fler in i polisverksamheten. Men då det finns för få polisutbildade att rekrytera (och då även andra kompetenser än att vara polis har varit viktig att komplettera med) har den brottsutredande, ”inre” verksamheten av polisens arbete behövt växa med andra än de som är polisutbildade. I samband med detta behöver mottagandet, introducerandet och inkluderandet av dessa nya civilanställda fungera bra för att brottsutredningsverksamheten ska fungera optimalt. Olika tidigare studier och utvärderingar har visat att så inte är fallet, utan att det finns mycket skav i denna förändring från många polisutbildade män till att fler civilanställda kvinnor kommer in i verksamheten. Därför är olika studier av polisens civilianisering viktiga att bidra med.

Vad är bakgrunden till att ni har gjort studien och ingår det i en större undersökning?

Vi sökte och fick pengar från Forte för projektet: Den ”civilianiserade” polismyndigheten: Genus, status och professionsgränser inom brottsutredning, och inom ramen för det pågår ett antal olika delstudier, där även Cassandra Poikela numera ingår. Detta blir den första publikationen i projektet, och en viktig sådan som fokuserar ”doing gender and professional identity”. De övriga som ligger i närtid fokuserar aspekter som; brottsutredares deltagande, gränsarbete och karriärer, med preliminära titlar som:

• The enactment of professional boundary work: A case study of Crime Investigation
• Learning, Power, and Practice: Modes of Participation in Criminal Investigation
• Understanding the Conditions for Career Work in the Context of Crime Investigation: Careers as Social-Symbolic Objects

Är det något i resultaten som förvånar er?

Nej, kanske inte egentligen, inte mer än att det fanns många berättelser inom alla fyra positioner och att flera informanter delgav berättelser inom ramen för fler än en position. De flesta handlade om exkludering, assimilering, separering osv i relation till att vara civilanställd och inte i första hand i relation till att vara kvinna. Förvånande var kanske att de flesta av berättelserna handlade om exkludering och utanförskap och här syntes också könsdimensionen tydligt. Det kan förstås också bero på vilka frågor som vi hade i intervjumanualen – men det finns absolut saker att ta tag i här…

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, den var mycket spännande att genomföra, särskilt i relation till att vi använde ett teoretiskt ramverk som visar på komplexiteten i denna typ av frågor och som inte enkelt bara uttalar sig om inkludering eller exkludering, utan kan särskilja andra positioner där emellan. Vi kände också att vi kunde bidra teoretiskt med denna studie.