Om artikeln

Leadership in Swedish Public Organizations: A Research Review in Education and Care

Nordic Journal of Working Life Studies

Ulrika Haake, Ola Lindberg, Oscar Rantatalo, Josef Siljebo, Frida Grimm och Thomas Bäck, från området Ledarskap, organisation och ledarskap, har genomfört studien tillsammans.

BildUlrika Sahlén

Inom forskningsområdet Ledarskap, organisation och arbetsliv (LOA) har medlemmarna tillsammans genomfört studien. Det har varit en blandning av seniorer, lektorer och doktorander som inom ramen för KU-tid eller doktorandtjänster fördelat ansvar och arbetsmängd utifrån vilka möjligheter man haft att bidra i projektet.

Ulrika Haake, områdesledare för LOA och en av författarna till artikeln, svarar på frågor om studien.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikeln är en review av ny svensk ledarskapsforskning inom två stora offentliga sektorer: utbildning och vård och omsorg. Genom att jämföra och kontrastera forskning inom dessa områden kunde vi belysa skillnader och gemensamma drag. Vi har granskat 74 forskningsartiklar från 2018 till 2020 och analyserade med vilka teorier och datainsamlingsmetoder forskningen var genomförd samt vilka ämnen som fokuserades i studierna. Resultaten visar några grundläggande skillnader mellan forskning inom utbildning och vård- och omsorg. Forskning inom vård och omsorg är i större utsträckning icke-teoretisk och är ofta inriktad på förändringsledning, kvalitetssäkring och ledares roller för medarbetares hälsa. Omvänt är studier inom utbildningsområdet till stor del teoridrivna och fokuserar mest på ledarens roll i och för lärande och på delat ledarskap.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Tanken om att göra en forskningsöversikt (trendspaning) kring ledarskap i offentlig sektor uppkom utifrån en idé om att det var ett underlag som skulle kunna användas i undervisning men också för att få ett snapshot över ledarskapsforskning i organisationer/arbetslivsområden som medlemmar inom LOA brukar ha som studieobjekt. I början tänkte vi offentlig sektor brett, men hittade väldigt lite forskning med sökord som ”public sector”. Även inom polisområdet fanns det lite forskning om ledarskap i svensk kontext mellan åren 2018-2020, så efter en process enligt Scoping-review-metodiken fann vi att det var två större områden som det fanns tillräckligt med studier inom för att kunna göra relevanta jämförelser, dra slutsatser och komma med tankar kring vad man kan lära av varandra.

Hur har ni samarbetat?

Detta är ett gemensamt LOA-projekt, där alla som ville fick vara med. Vi har varit en blandning av seniorer, lektorer och doktorander som tillsammans genomfört studien. Deltagande från LOA har varit jag, Ola Lindberg, Oscar Rantatalo, Thomas Bäck, Frida Grimm och Josef Siljebo. Vi har följt processen gemensamt, haft en gemensam Teams-yta och fördelat arbetet mellan oss och sedan haft möten för att komma vidare i processen. Det har varit väldigt stimulerande, men också lite mer tricky när man är många som vill tycka till om form och innehåll i process och skrivande.

Vad innebär resultaten?

Det verkar som om de övergripande målen för varje del av offentlig sektor avgör vilka forskningsämnen och syften forskare fokuserar på. Inom utbildningsområdet är elevernas lärande det övergripande målet, så utbildningsforskare fokuserar mest på ledarskap och lärande, antingen i form av ledares lärande eller deras roll i arbetsplatslärande för kollegor (inte elever). Omvänt är huvudmålet för vård och omsorg folkhälsa och slutsatsen här är att många studier inom denna del av den offentliga sektorn fokuserar på ledarskapets roll i medarbetares hälsa (inte folkhälsa). Därför tycks större samhälleliga mål för dessa två offentliga sektorer översättas till interna frågor där allmänheten ersätts med ledare eller medarbetare/kollegor. Varför skulle det behöva vara så? Och vad kan forskare inom dessa två offentliga sektorer lära av varandra? Detta diskuterar vi i artikeln.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Ja, att det var så tydliga skillnader i ledarskapsforskningens teorianknytning och studiefokus för dessa två offentliga områden (utbildning, vård/omsorg). Däremot var det inga större skillnader vad gäller metodanvändning – vanligast var intervjustudier.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, det var spännande att driva projektet i en lite större grupp, där ingen enskild person på förväg hade en plan för hur studien skulle bedrivas. Kul att det blev ett kollegialt LOA-projekt! Sedan var det också spännande att se resultaten då de var så tydliga.