Peter Bergström och Annika Wiklund-Engblom har skrivit artikeln i tidskriften Computers and education.
BildUlrika SahlénI artikeln studerar vi finländska lärares undervisning med surfplattor i årskurserna 1–6. Artikeln syftar till att förstå komplexiteten och variation av hur undervisning styrs av läraren (s.k. lärarcentrerad undervisning) och undervisning där eleverna ges ett större manövreringsutrymme i lärandet (s.k. elevcentrerad undervisning); m.a.o., syftet är att belysa hur makt och kontroll fördelas i klassrummen och vad detta beror på.
Vi har genomfört 15 klassrumsobservationer, som analyserats både utifrån hur det fysiska rummet används och hur läraren kommunicerar med eleverna i undervisningen. Med hjälp av resultatet från den analysen har vi kunnat skapa tre kluster av makt- och kontrollfördelning i undervisning: 1) lärarcentrerad, 2) elevcentrerad och 3) en hybrid av lärar- och elevcentrerad undervisning. I nära anslutning till de genomförda klassrumsobservationerna genomfördes intervjuer där lärarna fick berätta om sin undervisning och den observerade lektionen.
När nya digitala hjälpmedel införs i skolan är det viktigt att förstå hur dessa förändrar förutsättningarna för lärarna, eleverna och undervisningssituationen. Resultaten i studien kan användas för reflektion för att stödja lärare i att utveckla sin undervisning på bästa sätt. Införandet av en surfplatta per elev (ett-till-ett) görs ofta med motivet att undervisningen ska bli mer elevcentrerad. Exempelvis genom att eleverna kan producera eget material och bli mer självständiga i sitt lärande genom de möjligheter det nya sammanhanget ger. I vår studie såg vi att de flesta av de observerade lektionerna föll inom hybridklustret. Det betyder att den fysiska lärmiljön användes på ett sätt som indikerade elevcentrerad undervisning. Kommunikationen i klassrummet var däremot mer lärarstyrd där läraren exempelvis bestämde och styrde tempot. I analysen ger vi ett vidare perspektiv på lärares undervisning med ett-till-ett, genom att se på helheten av vad som händer i klassrummet och vad lärarna berättar både om undervisningen och förutsättningarna i skolan. Genom att visa variationer i undervisningen och vilka förutsättningar skolan bidrar med, kan vi argumentera för vilka eventuella fortbildningsinsatser som behövs.
Studien är del av ett större projekt där data samlats in från ett flertal skolor i Sverige, Finland och Danmark under perioden 2012-2016. I föreliggande studie används data från 2016. Eftersom det samlats in mångdimensionella data från klassrumsobservationer och lärarintervjuer, finns det många möjligheter att göra integrerade analyser med så kallad mixad metod. På så sätt kan vi nå djupare i analysen genom en iterativ process av data konvertering, integrering och jämförelse.
I den här artikeln analyserades observationsdata och intervjudata genom en integrerad analys. I analysen kvantifierades data från klassrumsobservationerna, och de tre kluster som detta resulterade i integrerades med kvalitativa intervjudata. Genom att göra analysen i dessa två steg framträdde nya resultat både om hur lärarnas uppfattningar (beliefs) och förutsättningar inverkar på makt- och kontroll fördelningen i undervisningspraktiken. Resultaten innebär att införandet av ett-till-ett inte kan ses som isolerat utan behöver förstås i relation till hur skolans förutsättningar förändras och vilken syn på lärande och lärandemål lärarna har.
Ja delvis. Exempelvis vittnar lärare med lång erfarenhet hur elevgruppen över tid förändrats från en homogen till heterogen elevgrupp där elever med olika typer av svårigheter inkluderas. Här ser vi tecken på hur lärare med den medvetenheten organiserade en varierad lärmiljö för att tillgodose elevers olika behov. Här är ett-till-ett en del av hela maskineriet i klassrummet som bidrar till att undervisningen ska fungera på önskat sätt. Här syns också resultat för hur en del lärare utöver innehållskunskap såg det som viktigt att fostra elevsamarbete, positiva relationer och ansvar.
För det första var det spännande att under två år få möjligheten att bedriva forskning i den finländska skolan. I det internationella sammanhanget har Finland valt en annan väg än exempelvis Sverige genom att nationella prov enbart finns i åk 9 och i PISA mätningarna ligger finländska elever i topp. Den finländska skolan har i tidigare forskning rapporterats uppvisa tendens till lärarcentrerad undervisning, men också att lärarna är villiga att pröva nya sätt att undervisa. Däremot har digitaliseringen gått långsammare än i Sverige. Mot den bakgrunden kändes det spännande att få utforska finländska skolor som just påbörjat digitaliseringsresan. I analysen var det spännande att se att vi kunde göra en tydlig matris över de tre undervisningsklustren i förhållande till lärarnas syn och förutsättningar med undervisningen. Fördelningen av klustren visar en mer mångdimensionell bild av makt- och kontrollfördelningen i klassrum i Finland än vad tidigare studier säger om en traditionell och auktoritär skola. På många sätt brottas finländska och svenska lärare med liknande utmaningar.