Utveckling och preciseringar

Forskningens kvalitet och relevans

Forskningens kvalitet bedöms enligt kvalitetsnormer som utvecklas och upprätthålls i en mängd kvalitetsmekanismer i alla stadier av forskningsprocessen, med sakkunniggranskning och kollegial diskussion. Kvalitet visas genom att forskningens frågeställningar och utförande lever upp till dessa normer, genom att forskningsresultaten publiceras och granskas, och genom att andra finner att resultaten flyttar fram gränserna för kunskapen och stimulerar fortsatt forskning, utveckling och tillämpning.

Samhällsrelevans, det vill säga forskningens möjliga konsekvenser och betydelse i samhället på kortare eller längre sikt, är också en aspekt av forskningens kvalitet. Det finns områden där Umeå universitet har ett särskilt ansvar att bedriva forskning för att möta regionala och nationella samhällsutmaningar. Forskningen är också viktig för att ge den vetenskapliga grund och kompetens som behövs för universitetets utbildning.

Inomvetenskaplig kvalitet, relevans i samhället och strategisk betydelse för till exempel utbildningen kan alla vara mer eller mindre dominerande skäl för att prioritera forskning inom ett visst fält eller problemområde. De är dock inte varandra uteslutande, och strävan bör alltid vara att upprätthålla och utveckla hög inomvetenskaplig kvalitet, utifrån förutsättningarna inom ett visst område eller en viss miljö.

Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbetet inom forskning handlar om att upprätthålla och utveckla goda förutsättningar för forskningen och dess kollegiala kvalitetsmekanismer (kvalitetsutveckling), samt att som grund för detta följa, analysera och utvärdera prestation och kvalitet i forskningen (kvalitetssäkring). Det övergripande syftet är att utveckla forskningens kvalitet och relevans samt att synliggöra processer och resultat för omvärlden. Forskningens inbyggda kvalitetsmekanismer utgör grunden i kvalitetsarbetet.

Eftersom forskningens förutsättningar och traditioner skiljer sig åt mellan områden bör forskningens kvalitet i huvudsak bedömas utifrån forskningens internationella eller nationella genomslag och betydelse inom sina respektive fält. Dock behövs öppenhet att diskutera kvalitetsnormer och resultat även mellan områden, i synnerhet när det gäller tvärvetenskap och framväxande forskningsområden.