NYHET När distansarbetet växer fram som en ny norm formas även landsbygden på oväntade sätt. Genom att studera de så kallade 'Zoomstäderna' ska forskare vid Umeå universitet undersöka hur nya mobilitetsmönster påverkar både samhällen och individers livsstil. Projektet belyser också utmaningarna med landsbygdens 'osynliga' invånare och behovet av nya lösningar för hållbar utveckling.
Zoomstäder är inte bara en trend – de utmanar grundläggande strukturer i vårt skattesystem och befolkningsstatistik.
Covid-19-pandemin förde med sig en digital revolution som öppnade dörren för distansarbete i en helt ny skala. För många blev fritidshus och naturnära miljöer arbetsplatser, vilket ledde till att vissa platser på landsbygden utvecklades till så kallade "Zoomstäder". Professor Dieter K. Müller vid Umeå universitet leder ett projekt som ska undersöka hur dessa förändringar påverkar mobilitet, landsbygdens utveckling och framtida samhällsplanering.
– Zoomstäder är inte bara en trend – de utmanar grundläggande strukturer i vårt skattesystem och befolkningsstatistik. Det är avgörande att förstå hur detta påverkar både individer och samhällen, säger Dieter K. Müller.
Digitalt möte.
BildJohnér bildbyrå AB/Jens LindströmEtt centralt problem är att många distansarbetare, trots att de använder lokala resurser och bidrar ekonomiskt, förblir osynliga i befolkningsstatistiken. De lever ofta multilokala liv, där de kombinerar flera bostäder utan att skriva sig i landsbygdskommunen. Detta skapar utmaningar för både samhällsservice och lokala ekonomier.
– Vi ser att samhällsutmaningarna med multilokalitet, där människor lever och verkar på flera platser samtidigt, inte bara handlar om individens val utan också kräver nya sätt att planera och fördela resurser, säger Roger Marjavaara, lektor i geografi och en av projektens forskare.
Forskarteamet kommer att analysera rörelsemönster och deras påverkan på lokalsamhällen med hjälp av avancerad dataanalys, inklusive mobiltelefondata. De kommer även att genomföra intervjuer med kommunrepresentanter för att lyfta fram lokala perspektiv och komplettera analysen.
Målet med projektet är inte endast att kartlägga utvecklingen utan också bidra med konkreta rekommendationer för framtida hållbar samhällsplanering. Resultaten kan vägleda kommuner och beslutsfattare i att hantera de nya mobilitetsmönstren på ett rättvist och effektivt sätt.
– Landsbygden har en unik möjlighet att omdefiniera sin roll i en alltmer digitaliserad värld. Genom att förstå och stödja utvecklingen av Zoomstäder kan vi skapa hållbara och attraktiva samhällen, avslutar Cenk Demiroglu, lektor i geografi och institutionens tredje forskare i projektet.
Med start i januari 2025 kommer projektet att pågå i tre år och förväntas ge viktiga insikter om hur framtidens landsbygd kan formas av den digitala arbetsrevolutionen.