Yrkeselevers medborgarbildning och lärares undervisning

Kristina Ledman, vid Pedagogiska institutionen, är ansvarig för projektet "Kritiskt tänkande, social tillhörighet och demokratiskt deltagande: yrkeselevers medborgarbildning och lärares undervisning".

BildUlrika Sahlén

Kristina Ledman och Katarina Kärnebro, båda från Pedagogiska institutionen, och Christina Ottander från Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, har nyligen fått närmare 6 miljoner kronor från Vetenskaprådet till forskningsprojektet "Kritiskt tänkande, social tillhörighet och demokratiskt deltagande: yrkeselevers medborgarbildning och lärares undervisning".

Studien ska belysa vilken medborgarbildning yrkeselever får genom ämnena historia, religionskunskap, samhällskunskap och naturkunskap, här kallade medborgarorienterande ämnen. Dessa fyra ämnen tillskrivs en särskild vikt för elevernas förberedelser som samhällsmedborgare.

Katarina Kärnebro, vid Pedagogiska institutionen, är en av projektmedlemmarna. Här svarar hon på frågor om projektet.

BildUlrika Sahlén

Syftet med forskningsprojektet är att nå kunskap om ämnena tillsammans kan skapa förutsättningar för att eleverna ska lära sig tänka kritiskt, känna social tillhörighet, samt att vilja och våga engagera sig i medborgarfrågor. Yrkeselever lyfts ofta fram som de som har längst till demokratiskt deltagande. Trots det får yrkeselever mindre undervisning i de fyra medborgarorienterande ämnena än elever på studieförberedande program. Yrkesprogrammen är ofta uppdelade enligt kön, klass och etnicitet, vilket innebär att föreställningar om eleverna, om deras blivande yrkesidentiteter, samt om vad det innebär att vara medborgare kan påverka deras medborgarbildningsprocess.

Hur ska ni samla in material?

I projektet kommer elever vid programmen Vård och omsorg, Handel och administration, och Industriprogrammet (6 klasser) följas under sin gymnasieutbildning och intervjuas vid flera tillfällen om hur de ser på de medborgarbildande ämnena. Undervisningen vid de olika programmen i de olika ämnena kommer att undersökas genom lärarintervjuer, analyser av planeringar och undervisningsmaterial samt klassrumsobservationer. Analysen kommer att utgå från utbildningssociologisk teori om demokratiska rättighet kombinerat med teorier om kön, social klass, etnicitet, sexualitet.

Varför är det ett viktigt ämne att forska på?

En ambition är att studien ska bidra med kunskap som i förlängningen kan stärka yrkeselevers demokratiska deltagande.

Vad förväntar ni er för resultat?

Det är svårt att förutsäga, men vår förhoppning är att vi ska få en rik och fördjupad bild av yrkeselevers medborgerliga bildningsprocess under gymnasieutbildning, samt vad skolans undervisning erbjuder.

Vad känns som den största utmaningen?

Vi tänker följa eleverna och lärarna under tre år och det känns som en förmån att kunna göra det samtidigt som vi av erfarenhet vet att det kan vara en utmaning att genomföra ett projekt som innefattar många människor över flera år.