NYHET Tre forskare vid Juridiska institutionen deltar i forskningsprojekt som tilldelats medel från Vetenskapsrådet. Projekten pågår under tre år och undersöker systematisk ekonomisk brottslighet i mindre bolag, hatbrott i rättsprocessen samt digital desinformation. De tre separata projekten har tilldelats strax under 15 miljoner kronor totalt.
Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet handlar om att undersöka frågor kopplade till systematisk ekonomisk brottslighet i mindre bolag. Projektet är ett samarbete mellan Handelshögskolan och Juridiska institutionen vid Umeå universitet tillsammans med institutionen för fastigheter och byggande vid Kungliga tekniska högskolan. Projektet har beviljats 4,6 miljoner i Vetenskapsrådets utlysning om medel för forskning om brottslighet. Ann-Sofie Henrikson, universitetslektor vid Juridiska institutionen berättar mer om projektet:
–Vi är en tvärvetenskaplig grupp under ledning av Stefan Sundgren som består av ekonomer och jurister som ska undersöka frågor kopplade till systematisk ekonomisk brottslighet i mindre bolag. Det handlar om sådan brottslighet som gör att staten förlorar skatteintäkter, borgenärerna förlorar pengar och att konkurrensen snedvrids. Våra olika kompetensområden gör att vi kan ta oss an forskningsfrågor som inte går att besvara enbart med juridisk metod. I projektet finns två huvudfrågor, dels om det finns ett kausalsamband mellan avskaffandet av revisionsplikten som gjordes år 2010 och ekonomisk brottslighet i mindre aktiebolag, dels omfattning och problem som kan uppkomma till följd av otillbörlig användning av konkursinstitutet. Sverige är unikt i ett internationellt sammanhang genom att det på ett relativt enkelt sätt är möjligt att samla in olika data som exempelvis begångna brott, löner och uppgifter om bolags räkenskaper. Vi kommer att utgå från registeruppgifter och samköra dessa på macronivå för att därefter analysera resultaten med olika metoder, avslutar Ann-Sofie.
Forskningsprojektet handlar om att undersöka hur polisen kan arbeta för att bli bättre på att identifiera och utreda hatbrott. Bättre utredningar leder till att åklagarna får ett bättre underlag och detta kan i sin tur leda till fler fällande domar där hatmotivet får genomslag i straffmätningen. Projektet är ett samarbete mellan Malmö universitets institution för kriminologi och Juridiska institutionen vid Umeå universitet och har beviljats 4,7 miljoner i Vetenskapsrådets utlysning om medel för forskning om brottslighet.
–Något som är särskilt roligt med det här projektet, utöver möjligheten att få fortsätta forska inom ett så viktigt område, är att vi gör det här i en tvärvetenskaplig miljö med en tydlig koppling till den praktiska verkligheten för polis och åklagare, säger Görel Granström, ansvarig forskare vid Juridiska institutionen. Min kollega, Mika Hagerlid, som är projektledare, är kriminolog och vi kompletterar varandra med våra respektive vetenskapliga bakgrunder i projektet. Vi har också utarbetat projektet i samråd med polisen och vet genom detta att det här är ett område där mer forskning behövs avslutar Görel Granström.
Forskningsprojektet kretsar kring digital desinformation och hur tekniken bidrar till spridande av desinformation. Projektet är ett samarbete mellan forskare på Sociologiska institutionen och Juridiska institutionen vid Umeå Universitet, samt Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och har beviljats 5,1 miljoner i Vetenskapsrådets utlysning om medel för forskning om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser.
–I dagens samhälle är frågan om desinformation högst aktuell, och sådana världshändelser som coronapandemin, kriget i Ukraina och exempelvis de senaste presidentvalen i USA har tydligt visat på problematiken med omfattande spridning av desinformation. Detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt syftar till att förstå hur desinformation fungerar och tar sig uttryck, hur den sprids samt hur politiker och lagstiftare försöker agera i förhållande till det. Min roll som rättsvetare kommer vara att utreda hur detta kan hanteras rättsligt, i förhållande till aspekter som yttrandefrihet och censur, förklarar Therese Enarsson, docent vid Juridiska institutionen.
