NYHET En avhandling vid Umeå universitet visar att vissa anti-inflammatoriska läkemedel, kända som NSAID, kan hjälpa patienter som har opererats för tjock- och ändtarmscancer. Dessa patienter har färre återfall av cancer och mindre läckage vid operationsstället, så kallat anastomosläckage.
Forskarna undersökte först om NSAID, om det tas under den första veckan efter operationen för rektalcancer, kunde minska risken för återfall av cancer eller död. Resultaten var dock inte entydiga. Detta kan bero på att det inte finns någon effekt, eller att det var för få patienter i studien, att olika NSAID användes, eller att en längre behandling med NSAID kan behövas för att se en effekt.
Oskar Grahn, Institutionen för diagnostik och intervention.
ImageOskar Grahn– När vi inkluderade en större grupp patienter i studien, såg vi positiva effekter hos dem som behandlades med NSAID. Dessa patienter hade en minskad frekvens av canceråterfall, särskilt för vänstersidig koloncancer, och en minskad frekvens av anastomosläckage, säger avhandlingens författare Oskar Grahn, Institutionen för diagnostik och intervention.
Vidare undersöktes vilka biologiska processer som kan förklara varför anastomosläckage påverkar långsiktiga cancerutfall negativt. De upptäckte att trots att patienter som drabbats av anastomosläckage eller bukabscess (varböld) hade normala nivåer av ett protein kallat C-reaktivt protein (CRP) 41 dagar efter operationen, fanns det fortfarande 72 proteiner som var mer aktiva och fem som var mindre aktiva. Detta tyder på att det fortfarande kan pågå skadliga processer i kroppen, trots att man vid första anblick kan tro att det är överståndet.
Slutligen studerades hur vanlig en viss mutation av genen för enzymet cyklooxygenas (COX-2) är bland patienter med tjock- och ändtarmscancer i Sverige. COX-2 är ett av enzymen som NSAID hämmar. Det gick dock inte att bekräfta tidigare forskning som visat att denna mutation är kopplad till en ökad risk för anastomosläckage.
Sammanfattningsvis tyder forskningen på att NSAID kan ha gynnsamma effekter på återfall av cancer och anastomosläckage hos patienter med tjock- och ändtarmscancer, beroende på var tumören och anastomosen är belägen. Detta är särskilt fallet för vänstersidig koloncancer, eftersom dessa tumörer ofta uttrycker mer COX-2.
– Ytterligare forskning behövs för att bekräfta dessa resultat och för att undersöka om en längre behandling med NSAID kan ha ännu större effekt, säger Oskar Grahn.
Oskar Grahn är född och uppvuxen i Skellefteå. Han är utbildad i Umeå, och efter allmäntjänstgöring i Örnsköldsvik samt specialisttjänstgöring har han fortsatt varit verksam som färdig kirurg i Västerbotten. Oskar drömmer om ett kliniskt fellowship utomlands.
Kontaktuppgifter
073-042 43 32
oskar.grahn@umu.se
Avhandlingen