NYHET Blomningens start utgör en central händelse i växters livscykel och innebär att reproduktionen säkerställs. Från jordbrukets synvinkel är det viktigt att blomningen sker på rätt tidpunkt för optimal skörd. Professor Markus Schmid leder ett projekt som ska ta reda på hur blomning regleras på cellnivå.
Markus Schmid, professor i fysiologisk botanik, Institutionen för fysiologisk botanik. Umeå Plant Science Center (UPSC).
BildMattias PetterssonBlomningen styrs av ett komplext regulatoriskt genetiskt nätverk. I dag har ett flertal gener identifierats och dessa styrs av olika faktorer, såsom det metaboliska och hormonella tillståndet, dagslängd och temperatur. Vi förstår dock bara delvis hur växterna tolkar dessa signaler för att i slutändan bestämma om de ska blomma eller inte.
Blomningsbeslutet äger rum i speciella vävnader i toppskottets tillväxtzon, meristemet. Cellerna här har ännu inte specialiserats utan kan fortfarande utvecklas till vilken celltyp som helst. Det handlar om en vävnad med bara ett hundratals celler. Vävnaderna har hittills varit för små för att utföra analyser på, men med dagens teknologiska framsteg har det nu blivit möjligt att studera.
– Med avancerad gensekvensering och metabolomik hoppas vi få nya kunskaper om funktionen av de genetiska reglerande nätverken, samt även djupare insikter om hur blomningstiden avgörs, det vill säga när cellerna övergår från att tillverka blad till att starta producera blommor, säger Markus Schmid, professor vid Umeå universitet.
Det grundvetenskapliga projektet kommer att utföras på modellväxten backtrav, Arabidopsis thaliana, men även hybridasp. Backtrav har inget ekonomiskt värde, men informationen från modellplantan kan överföras på flertalet växtgrödor.
Den kunskap som tas fram kan komma att möjliggöra förutsägelser om hur växter kommer att reagera under förändrade miljöbetingelser.
– I tider av klimatförändring är det extra viktigt att förstå hur miljöförändringar kommer att påverka växternas tillväxt och produktivitet.
Fyra forskargrupper vid Umeå universitet och SLU arbetar tillsammans i projektet vid Umeå Plant Science Centre, UPSC.
Huvudsökande: Markus Schmid, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre, Umeå universitet
Projekttitel: Epigenetic and Metabolic Control of Flowering Time
Beviljat anslag: 28 680 000 kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Medsökande: Johannes Hanson, universitetslektor vid Umeå universitet, samt Karin Ljung och Ove Nilsson, båda professorer vid Sveriges lantbruksuniversitet.