NYHET Vad skiljer den mänskliga hjärnan från andra djurs hjärnor? Enligt David Bäckström, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap och specialistläkare i neurologi, kan en del av skillnaden ligga i vår förmåga att framkalla inre bilder av sådant som inte finns i vår direkta omgivning.
David Bäckström är neurolog, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap och författare.
Bild Samuel PettersonSom specialistläkare i neurologi träffar David Bäckström ibland patienter som fått synnedsättningar till följd av exempelvis en stroke. Delar av synfältet blir "blint" och kan inte hämta information från omvärlden. Men David Bäckström insåg att det inte nödvändigtvis innebär att det blinda fältet är tomt – tvärtom kan det fyllas av realistiska saker som mönstret på en tapet eller olika färger och figurer. I boken berättar David om mötet med patienten Alva, som såg snöfall och en grupp miniatyrdjur i sitt synbortfall. Tillståndet kallas Charles Bonnets syndrom.
"Fantasi" av David Bäckström är utgiven på Fri Tanke förlag.
BildFri Tanke förlag– Charles Bonnets syndrom är ett exempel på hur kreativ vår hjärna är, hur den fyller ut när det saknas information. Tillståndet är faktiskt inte så ovanligt, men många patienter undviker att berätta om sina upplevelser eftersom de inte vill verka galna. Men de är inte galna, och de vet ofta att det de ser inte är verkligt, säger David Bäckström.
Hans erfarenheter och arbete med patienter som Alva ledde till slut fram till boken Fantasi, som nyss givits ut av förlaget Fri Tanke.
– Fantasin är av allt att döma något som är unikt för människor – vi kan föreställa oss saker som inte finns. Boken har sitt ursprung i att jag är hjärnforskare men jag diskuterar också hjärnan från mer filosofiska perspektiv. Det är ganska häftigt att se något man suttit med, som ibland känns helt personligt, plötsligt bli allmänt tillgängligt, säger David om arbetet med boken.
Utöver sin tjänst som läkare på Norrlands universitetssjukhus forskar David Bäckström vid institutionen för klinisk vetenskap, framför allt på genetiska förändringar som är kopplade till neurodegenerativa sjukdomar i gruppen alfasynukleinopatier. Många av projekten handlar om att diagnostisera och göra prognoser för sjukdomar som Parkinsons och multipel systematrofi, MSA.
– Vi vill förstå vad som går snett i cellmaskineriet. Ett spännande projekt som jag gör tillsammans med forskare på Yale i USA handlar om hur biologin i hjärnbarkens celler påverkas av mutationer i ett specifikt enzym, GBA, som har en koppling till Parkinsons och andra sjukdomar. Vi har kartlagt hjärnbarken hos möss som har den här GBA-mutationen och sedan gjort en RNA-sekvensering av enskilda celler, berättar David.
Han arbetar också i projekt som undersöker hur ryggmärgsvätska kan användas för att diagnostisera och göra prognoser för olika neurodegenerativa sjukdomar, och projekt som följer patient- och populationsbaserade kohorter för att kunna se förändringar över tid.
