NYHET Alla skolor måste erbjuda studie- och yrkesvägledning men det är upp till varje huvudman att välja hur man vill organisera denna, vilket skapar stor variation. Hur det lokala utbildningsutbudet och den lokala arbetsmarknaden påverkar studie- och yrkesvägledning av utlandsfödda ungdomar ska undersökas i en studie som av Lärarhögskolan beviljats 920 000 kr under tre år.
Vid årsskiftet 2019/20 var över två miljoner av personerna som bor i Sverige, födda i ett annat land (SCB 2020). Många av dessa är unga och genomgår grundutbildning och förbereder sig för ett arbetsliv. Hur man ska orientera sig för att kunna uppnå sina karriärmål kan vara nog så svårt som född i Sverige med svenska föräldrar med erfarenhet av det svenska utbildningssystemet. För en som är född utomlands utan denna erfarenhet och resurser kan uppgiften bli än svårare.
Per-Åke Rosvall som ska genomföra studien menar att det är belagt att kvalificerat stöd för unga migranter är betydelsefullt, särskilt för dem som börjat hamna utanför traditionella utbildningsrutter. En del av detta stöd är studie- och yrkesvägledning.
Pressbild
Per-Åke menar att en effekt av att studie- och yrkesvägledning är decentraliserad är att den kan skilja sig mycket åt mellan olika platser och olika skolor. Till det kommer att förutsättningarna för studie- och yrkesvägledning också kan påverkas av det lokala utbildningsutbudet och den lokala arbetsmarknaden.
Syftet med projektet är att analysera hur grundskolors studie- och yrkesvägledare förhåller sig till platsen vid vägledning av unga migranter. Vägledning ska förstås i vid bemärkelse, det vill säga vägledning inkluderar individuella samtal, gruppsamtal, praktisk arbetslivsorientering (prao), arbetsplatsbesök, mässbesök med andra ord det som kan ses förbereda eleven att göra övervägda karriärval.