NYHET Åsa Persson är ordförande för Klimatpolitiska rådet, forskningschef för ett forskningsinstitut inom hållbarhet och en av få utsedda av FN att se över de globala hållbarhetsmålen. Den 22 november är hon en av huvudtalarna under Perspectives vid Umeå universitet. Då talar hon om motvind och medvind inom den hållbara utvecklingen. – Vad är verkliga problem och vad är mer tillfälliga hinder att komma över och vad finns det för trender som talar för att omställningen kommer att rulla på, säger hon.
Forskaren Åsa Persson är forskningschef och vice vd för det internationella forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute, SEI, och sedan 2023 ordförande för regeringens expertorgan Klimatpolitiska rådet. Under november månad kommer hon att medverka på FN:s klimatkonferens COP29 i Baku, men också komma till Umeå universitet för att vara en av huvudtalarna under konferensen Perspectives, som i år sätter sitt fokus på naturresurserna och den hållbara utvecklingen.
Åsa Persson kommer till Umeå universitet för att tala under Perspectives.
BildSEI– Jag kommer att ge en bild av hur vi ligger till, genom att både titta på vad det finns för medvind och vad det finns för motvind kring den gröna omställningen, säger hon, och fortsätter:
– Man får lätt en känsla av att det är mycket motvind nu, både inom politiken, inte minst med tanke på det amerikanska valet där klimat- och miljöfrågorna knappt lyftes alls och där Trump vill nedmontera. Men också på grund av konflikter i världen och den geopolitiska osäkerheten.
Hon nämner även företagssatsningar för hållbarhet som ställt in eller försenats och hur prisökningar för hushållen förhindrar människor att ställa om, på kort sikt.
– Jag vill reda ut det lite grann – vad är verkliga problem och vad är mer tillfälliga hinder att komma över och vad finns det för trender som talar för att omställningen kommer att rulla på, säger hon.
Konferensen Perspectives syftar till att vara en mötesplats där forskare, samhällsaktörer, politiker, kulturaktörer, näringsliv och andra intressenter kan samlas kring ett gemensamt ämne. Åsa Persson kommer också att tala om hur forskningen kan stötta samhället i att ta kloka beslut och se till alla olika perspektiven.
– Hur kan forskningen hjälpa till att se vad det finns för synergier och målkonflikter, att ha ett bredare och mer långsiktigt perspektiv. Vilken slags kunskapsunderlag behöver vi i samhället, säger hon.
Åsa Persson har mycket erfarenhet av att bidra med just kunskapsunderlag. Förutom att vara ordförande för regeringens expertorgan så har hon som en av 15 forskare i världen haft ett uppdrag av FN att se över de globala hållbarhetsmålen. Detta utmynnade i en rapport som presenterades på ett FN-toppmöte i september förra året, SDG-summit (Sustainable Development Goals).
– Det blev ett stort intresse för rapporten, efter den lanserats har vi varit ute och haft flera uppföljande workshoppar i olika länder för att prata om hur man kan jobba med förslagen och resultaten som togs fram.
– Det är en enastående och unik möjlighet att bli utvald som en av 15 forskare från hela världen som ska förklara för de här viktiga beslutsfattarna i FN:s generalförsamling hur vi ligger till och behöver göra för att nå de globala målen.
Enskilda länder behöver ofta gå före, och driva frågor.
Din forskning fokuserar på samspelet mellan global och nationell politik och styrning. På vilket sätt och i vilken grad påverkas omvärlden av de beslut som Sverige nationellt tar kring våra naturresurser, vice versa?
– Omvärlden påverkas mycket och jag skulle ofta mer än man tror. Det är ett tvåvägssamspel mellan internationell och nationell politik. Det är inte bara att länder passivt ska genomföra de mål och juridiska avtal man satt på internationell nivå, utan den globala politiken bygger på vad enskilda länder som Sverige vill göra och faktiskt gör. Enskilda länder behöver ofta gå före, och driva frågor.
Vilket perspektiv tycker du är viktigast att lyfta när man talar om naturresurserna och den hållbara utvecklingen?
– Dels att man inte kan komma ifrån att man måste förstå och förhålla sig till flera sammanvägda aspekter – miljöaspekterna, de sociala aspekterna och de ekonomiska aspekterna – när man ska förvalta naturresurser. Dels är det grundtanken med hållbar utveckling – att ta ett långsiktigt perspektiv och göra resursanvändningen hållbar över tid.
Vi har ett avlångt land och perspektiven skiljer sig ibland åt.
Vad hoppas du på att få med dig från konferensen Perspectives?
– Jag blir jätteglad att se de olika panelerna med fokus på de här viktiga naturresurserna vi har i Sverige och att olika aktörer kommer och belyser detta från olika håll, både forskare och näringslivet.
– Att vara ute i landet och lyssna in forskare och aktörer är en väldigt rolig och viktig del av uppdraget inom Klimatpolitiska rådet. Vi har ett avlångt land och perspektiven skiljer sig ibland åt.
Kanske kommer du få med dig nya perspektiv?
– Ja det hoppas jag verkligen.