Vilka konsekvenser får konkurrens och valfrihet för förskolan

Under de senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet genomgått en marknadsanpassning och lösningar som fria skolval, skolpeng och privatägda företag som huvudmän för skolor och förskolor har kommit att sätta sin prägel på verksamheterna. 

Trots att vart femte barn vistas i en fristående förskoleverksamhet i Sverige och nästan tre av tio förskolor är fristående vet vi enligt Sara Carlbaum, vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, hittills påfallande lite om förskolan som marknad. "Vi saknar en nationell karta som visar oss förskolemarknadens terräng – vilka förskolealternativ som erbjuds i olika delar av landet. Detsamma gäller vilka de privata aktörerna är och vad de erbjuder svensk förskola. Vi saknar också en  kunskap om hur denna marknad egentligen fungerar  och hur det påverkar svensk förskola och förskoleverksamhet.

Sara Carlbaum, forskare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV), Umeå universitet, disputerade i statsvetenskap den 8 juni 2012.

BildMattias Pettersson

Projektets syfte är att beskriva och analysera förskolan som marknad med fokus på hur kommuner och privata förskoleaktörer utformar och bidrar till konkurrens och valfrihet på förskolans område samt vilka konsekvenser det får. Projektet bidrar med kunskap om den svenska förskolemarknaden i form av (1) en kartläggning av den svenska förskolemarknadens kommunala variation, (2) kommunens roll i förskolan som marknad, (3) vilka de privata förskoleaktörerna är och bidrar med samt (4) hur förskolemarknaden påverkar och upplevs av privata och kommunala förskoleaktörer i olika kommunala kontexter.

Marknadsutsättningen av den svenska förskolan är ett påfallande understuderat fält och projektet kommer att bidra med kunskap om hur kommuner och privata förskoleaktörer formar den förskoleverksamhet som blir tillgänglig för föräldrar i olika delar av landet. Projektet bidrar därtill med kunskapsunderlag vad gäller centrala framtidsfrågor om hur och av vem välfärden ska produceras och levereras, samt vilka konsekvenser som olika organisations- och driftsformer kan få.

Övriga medverkande i studien är:

Linda Rönnberg, Proffessor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Malin Benerdal, första forskningssistent vid Institutionen för tillämpad utbildningvetenskap.

Joakim Lindgren, universitetslektor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.