NYHET Att avlägsna en luftvägstub är ett kritiskt ögonblick för patienter som genomgått narkos, och kan leda till komplikationer. En ny avhandling vid Umeå universitet visar att anestesisjuksköterskor ofta upplever sig ensamma i sitt beslut att ta bort tuben i en stressande arbetsmiljö efter operation.
Linda Rönnberg, doktorand vid Institutionen för omvårdnad
BildJonathan Ström– Att ta bort luftvägstuben är ett viktigt moment i samband med operation. Det har fått oförtjänt lite fokus både i praktiken och i utbildningen, där fokus ofta ligger mer på att lära sig hur man sätter ner luftvägstuben än hur man tar bort den, säger Linda Rönnberg, doktorand vid Umeå universitet.
har fått oförtjänt lite fokus
I Sverige ansvarar både anestesisjuksköterskor och anestesiläkare för att utföra momentet. De arbetar tillsammans och har olika roller under tiden de vårdar patienten under operationen. Linda Rönnbergs avhandling vid Institutionen för omvårdnad bygger på fyra kvalitativa delstudier där anestesisjuksköterskor och anestesiläkare intervjuats och observerats om deras erfarenheter av och perspektiv på att avlägsna luftvägstub, trakeal extubation.
I sin forskning betonar Linda att tekniken att ta bort luftvägstuben i sig inte är det svåra – det handlar om yrkesspecifika färdigheter där förmågan att läsa av patientens status och kombinera dessa bedömningar med teoretiska kunskap, kliniska erfarenhet och situationen som är avgörande.
Rönnbergs studier visar att extubationen inte bara är ett enstaka moment, utan en process som inleds redan innan narkosen induceras. Vid det första mötet med patienten gör anestesisjuksköterskan och anestesiläkaren en initial bedömning och samlar in information som kan vara relevant för extubationen. Denna process fortsätter under hela tiden de vårdar patienten under operationen, där de kontinuerligt observerar patientens reaktioner som hjälper dem att fatta rätt beslut när det är dags att ta bort luftvägstuben.
Beslutsfattandet beskrivs som ett pussel där varje observation, mätvärde och erfarenhet är en pusselbit. Ju fler bitar som samlas in under tiden patienten är sövd desto mer komplett blir pusslet. Ibland saknas det bitar i pusslet vilket gör att extubationen blir svårare att förutse, men genom reflektion och erfarenhet så lägger de till fler pusselbitar vilket förbereder dem bättre inför framtiden.
Utöver patientens vitala parametrar så baseras många av de beslut som tas inför och under extubationen på erfarenhet och intuition, anestesisjuksköterskor pratar om den kliniska blicken medan anestesiläkare betonar vikten av att inte bara förlita sig på vad monitorerna visar, utan att också se bortom de tekniska mätvärdena.
Vid tillfället för extubation kan det vara stökigt inne på operationssalen, den personal som ansvarar för det kirurgiska ingreppet, håller på att avsluta sitt arbete, städning av operationssalen påbörjas, telefonsamtal rings, läkemedelslistor behöver uppdateras och journalanteckningar förs. Nästa patient har börjats förberedas för sin operation och tidspressen kan var hög. Patientens som håller på att vakna befinner sig i ett sårbart tillstånd med risk för att drabbas av komplikationer, anestesisjuksköterskor upplever sig ofta vara ensamma i sitt beslut att extubera samt att det förekommer störningar och att de känner en press att vara snabba att extubera. Anestesiologerna kan befinna sig någon annanstans på operationsavdelningen och måste förlita sig på att bli kontaktad om något tillstöter vid extubationen.
Genom att förbättra arbetsmiljön under extubation i operationssalen kan anestesisjuksköterskor och anestesiläkare få bättre förutsättningar som ökar patientens säkerhet.
– Det krävs en arbetsmiljö som tillåter fullständig koncentration och lugn, där de professionella kan arbeta utan onödig stress. Min förhoppning är att avhandlingen ska leda till ett ökat fokus på detta kritiska moment, vilket i sin tur kan bidra till säkrare arbetsförhållanden och ökad patientsäkerhet, säger Linda Rönnberg.
Linda Rönnberg är utbildad anestesi- och intensivvårdssjuksköterska.
Linda Rönnberg, Institutionen för omvårdnad, försvarar fredag 25 oktober kl. 9.00 sin avhandling Trakeal extubation av patienter i den anestesiologiska kontexten. Från anestesisjuksköterskors och anestesiologers perspektiv. Opponent, Anna Forsberg, Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Huvudhandledare Maria Härgestam. Plats: Hörsalen, Östersunds sjukhus.
