NYHET Upplevelserna och konsekvenserna av förmaksflimmer för dem som drabbas skiljer sig åt. Därför är det viktig att vården av dessa patienter utgår från varje enskild individs unika situation och behov. Detta är en slutsats i en avhandling vid Umeå universitet.
– I min avhandling har jag studerat personer som drabbats av förmaksflimmer, med hjälp av intervjuer och enkäter. I intervjuerna framkommer det att upplevelserna av förmaksflimmer varierar. För många innebar det förändringar i livet där de måste lära sig hantera såväl symtom till följd av förmaksflimret som ångest och en förändrad självbild. Vissa kände sig inte delaktiga i sin vård, saknade kontinuitet och någon att vända sig till med frågor och för stöd, säger Lena Holmlund, Institutionen för omvårdnad.
Lena Holmlund, Institutionen för omvårdnad.
BildMattias PetterssonI enkätstudierna ingår hälsorelaterad livskvalitet och hur patienter uppfattar sjukdomen. Kvinnorna rapporterade sämre hälsorelaterad livskvalitet och lägre tro på att kunna kontrollera sjukdomen än männen.
– Även hur länge man haft diagnosen visade sig ha betydelse för en rad faktorer. De som var mer nyligt diagnostiserade med förmaksflimmer rapporterade en större tro på att sjukdomen var tillfällig och kontrollerbar än de som haft diagnosen längre.
Över tid (6 månader) rapporterade de nyligt diagnostiserade patienterna förbättrad hälsorelaterad livskvalitet och minskad symtombörda, medan inga förändringar skedde hos dem som levt längre med diagnosen. Resultaten i avhandlingen visar också på att det finns en koppling mellan sämre hälsorelaterad livskvalitet och negativa uppfattningar om sjukdomen. De som tillskrev fler symtom och större konsekvenser till förmaksflimret och hade negativa känslor för sjukdomen rapporterade sämre hälsorelaterad livskvalitet.
En förbättrad vård för patienter med förmaksflimmer har efterfrågats. Som ett led i detta startades 2019 en sjuksköterskeledd, personcentrerad förmaksflimmermottagning på Hjärt-kärlmottagningen.
– I den sista studien i avhandlingen har denna mottagning utvärderats. Resultaten tyder på att stödet från den sjuksköterskeledda, person-centrerade mottagningen kan minska patienters negativa känslor och de bekymmer som tillskrivs förmaksflimret samt stärka deras tro på att kunna kontrollera sjukdomen, säger Lena Holmlund.
Lena Holmlund blev färdig sjuksköterska 1989. Hon har sin tjänst vid Hjärt-kärlmottagningen, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt är doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Fredag den 24 Maj försvarar Lena Holmlund, Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Patienters upplevelser av förmaksflimmer samt utvärdering av en sjuksköterskeledd personcentrerad mottagning. Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aula Biologica, Biologihuset. Opponent är professor Jan Mårtensson, Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan, Jönköpings universitet.
Elektronisk publicering
Kontaktuppgifter
070-665 47 84
lena.holmlund@umu.se